Skola i världsklass

Förra året gick 18 866 tonåringar ut grundskolan utan att vara godkända till gymnasiet. Det är 700 fyllda klassrum. Var sjätte elev. De har aldrig tidigare varit så många. Klassresan ska starta i klassrummet, men istället slår skolporten igen om drömmarna när terminen tar slut.

1080x1080_skola2Det duger inte. Det finns inget som är viktigare för ett barns möjligheter i livet än skolan, och det är därför Liberalerna sätter skolan först. Vi ger oss inte förrän varje barn får med sig den kunskap de behöver.

Det behövs tidigare insatser och tidigare betyg. När den första större utvärderingen av införandet av betyg i åk 6 gjordes visade den att 80 % av eleverna själva menar att de anstränger sig mer i skolan när de får betyg. Ju tidigare skolan upptäcker att en elev behöver extra stöd desto bättre hjälp sätts in. Liberalerna vill ha betyg från årskurs fyra för att stärka kunskapsuppföljningen.

Det är elever med svårigheter som drabbas hårdast om det inte är ordning och reda i klassen. Stök och oreda är jobbigt för alla elever, men för en del är det helt avgörande. Klassrummen ska vara mobilfria, och skolor ska kunna återinföra skriftliga ordningsomdömen.

Det är också elever med svårigheter som drabbas hårdast av idén att alla ska lära sig samma saker i samma tempo i samma klassrum. Det behövs fler speciallärare och större möjligheter att låta de elever som behöver det få särskild undervisning i mindre grupp. De som behöver det ska kunna få mer tid i skolan.

Den som har lätt för sig ska samtidigt kunna få lära sig mer. Alla elever ska mötas av höga förväntningar och nya utmaningar på sin nivå. En högstadieelev ska kunna läsa gymnasiekurser och en gymnasieelev på högskolenivå.

Vi kan aldrig få en skola i världsklass utan lärare i världsklass.

Vi kan aldrig få en skola i världsklass utan lärare i världsklass. Det är inte byggnaderna som är skolan, det är inte datorerna eller böckerna. Det är lärarna. Kunniga och engagerade lärare kan kompensera andra brister i skolan, men inte ens de bästa böckerna eller de nyaste datorerna kan någonsin ersätta en svag lärarkår. Det finns många engagerade, kunniga och hängivna lärare i skolan idag, men alldeles för många slutar, och alldeles för få begåvade ungdomar väljer att bli lärare.

Därför måste det bli mer attraktivt att bli lärare! Det ska vara höga krav att komma in på lärarutbildningen, anställningsvillkoren ska förbättras och lönerna ska höjas. Lärare ska få vara lärare. Liberalerna vill anställa 18 000 lärarassistenter i grundskolan, en på var femte lärare för allt det där andra som behöver göras i skolan – vara rastvakt och matvakt, kopiera papper, hålla reda på frånvaro, leta efter skolkande elever. Då kan lärarna koncentrera sig på undervisning.

Det var liberaler som en gång genomdrev folkskolan, och vi brinner för att återupprätta kunskapsskolan. Liberalerna sätter skolan först.

Jan Björklund (L), partiledare

Monica Lundin (L), riksdagskandidat Dalarna

Rädda assistansen!

De senaste dagarna har vi genom medierna fått höra om Selma, nio månader, och om Matilda, två år gammal. Båda behöver hjälp att andas och kan dö utan tillsyn, men ingen av dem får personlig assistans. Matilda och Selma syns inte i statistiken över dem som fått sin assistans indragen, för de har aldrig fått någon. De var inte ens födda när den rödgröna regeringen gav sitt uppdrag till Försäkringskassan att snåla på assistansen.

Berättelserna från de som har blivit av med sin assistans eller från förtvivlade föräldrar som fruktar för sina barns liv är många fler. Personer med omfattande rörelsehinder får ligga ensamma i sin säng hela dagen. Föräldrar måste sluta jobba för att ta hand om sina vuxna barn som efter indragen assistans förväntas klara sig själva. Många människors liv och frihet har begränsats.

Det räcker nu!

Regeringens neddragningar har ryckt undan friheten från alldeles för många. Assistans-användare och deras anhöriga måste få friheten tillbaka.

Personer med omfattande funktionsnedsättningar måste också ha möjlighet att leva, inte bara överleva. Vi har hela den gångna mandatperioden sagt nej till regeringens neddragningar som påverkat så många människors liv negativt.

Det var Liberalerna som drev igenom den personliga assistansen på 1990-talet. Utgångspunkten var att människor med omfattande funktionsnedsättningar ska kunna leva ett liv som andra. Med personlig assistans blir det möjligt. Personlig assistans handlar om frihet och om självbestämmande istället för omhändertagande.

Det får vara nog med neddragningar. Ibland måste frihet få kosta. Nu måste lagen ändras, så att de som behöver stöd får det:

• Att andas och äta ska räknas som grundläggande behov.

• Att behöva hjälp med det man inte förstår kan också vara grundläggande behov.

• Se över vad som är ”normalt föräldraansvar”. Den som har barn som kräver kontinuerlig övervakning dygnet runt, behöver assistans.

• Behoven ska avgöra. Ta bort den integritetskränkande minuträkningen och gör en helhetsbedömning av behoven.

• Ompröva individuellt. Individuell uppföljning istället för tvåårsomprövningar.

• Låt staten ta över hela ansvaret för personlig assistans – inte bara som idag för dem som behöver mest.

• Mer flexibilitet och samordning.

• Fusk är stöld. Jaga fuskarna, stoppa och straffa dem – men inte små barn som behöver hjälp och deras redan hårt drabbade föräldrar. Det får vara nog med neddragningar. Ibland måste frihet få kosta.

Den 9 september är det val. Liberalerna vill i regeringsställning prioritera den personliga assistansen. Vi vill återställa LSS för alla de människor som blivit av med den enbart på grund av regeringens ensidiga politik. För oss liberaler är det självklart att värna människors frihet och självbestämmande – oavsett vem du är och oavsett funktionsnedsättning eller inte.

/

Monica Lundin

 

 

Låt lärarna vara lärare

Anställ 18 000 lärarassistenter i skolan

Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. De måste få resurser och förutsättningar nog att lyckas. Liberalerna har tidigare föreslagit både fler karriärvägar och bättre villkor för vidareutbildning för att stärka yrkets attraktivitet. Vi har föreslagit en ytterligare en miljardreform för att utveckla läraryrket: ett riktat statsbidrag för att anställa 18 000 lärarassistenter som ska avlasta Sveriges lärare. Det behövs för att sätta skolan först.

1080x1080_lararassFÖRSLAGET I KORTHET

• Fullt genomfört ska 18 000 lärarassistenter kunna anställas i den svenska skolan genom ett riktat statsbidrag om 3,1 miljarder kronor per år. Satsningen möjliggör att en läraras- sistent uppskattningsvis kan anställas per fem legitimerade lärare. Det skulle för t ex Borlänges del innebära 115 lärarassistenter.

• Statsbidraget ersätter halva kostnaden för lön och sociala avgifter. För att möjliggöra en ordnad rekrytering och utbyggnad bör satsningen fasas in under de tre åren 2019–2021.

• Lärarassistenter är inte lärarersättare eller lärarvikarier, utan just assistenter som assisterar. Arbetsuppgifter kan till exempel vara att vara rastvakt, hålla koll på elever som får kvarsittning eller visas ut ur klassrummet, frånvaroregistrering och uppföljning, eller administration kring nationella prov och andra prov.

Här nedan kan du läsa rapporten som Liberalerna har tagit fram som beskriver bakgrund och förslaget mer i detalj.

Bakgrund: En växande lärarbrist

Det råder omfattande lärarbrist. För få vill bli lärare, det är svårt att rekrytera behörig personal och de lärare som finns upplever en stor stress. Sex av tio lärare har övervägt att lämna yrket. Allt tyder också på att lärarbristen kommer att växa under kommande år. SCB:s prognos är att det kommer att saknas 20 000 lärare år 2035 – och det gäller bara lärare i grundskolans tidiga år.

Enligt Skolverket behöver det rekryteras 77 000 lärare åren 2017–2021, även därefter är rekryteringsbehovet fortsatt högt. Skolverkets bedömning är att om inget förändras kommer det att saknas omkring 80 000 lärare om 15 år.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) visade redan 2016 att för att täcka lärarbristen skulle var fjärde behöriga gymnasieelev behöva utbilda sig till lärare – varje år de kommande 15 åren. Flera myndigheter och organisationer har mot denna bakgrund dragit slutsatsen att lärar­krisen inte går att lösa enbart genom att utbilda och behålla fler lärare i yrket. UKÄ har exempelvis vid flera tillfället påtalat att enbart fler platser på lärarutbildningen inte kommer att räcka för att möta bristsituationen.

Utbildade lärare måsta istället avlastas för att få tid att kunna förbereda och ägna sig åt sin huvudsyssla: att lära ut. Detta är en avgörande dellösning för att möta lärarbristen, öka yrkets attraktivitet och höja resultaten i den svenska skolan. Precis som exempelvis poliser har civi­ lanställda som stöttar, ska lärare ha det stöd som krävs för att de ska kunna fokusera på sin kärnuppgift.

”Att avlasta lärare så att de kan fokusera på att planera, genomföra och följa upp undervisningen framstår som den viktigaste faktorn. Detta kan exempelvis göras genom satsningar på att anställa stödpersonal och ha effektiva administrativa system.” Skolverket (2018)

”… men också om hur de legitimerade lärarna i högre grad tillåts fokusera på läraryrkets kärna och frigörs från administrativa och andra sysslor i den mån det är möjligt. Ett stöd med sådana arbetsuppgifter av andra yrkeskategorier skulle sannolikt också göra läraryrket mer attraktivt.” UKÄ (2016)

”Använd lärarkompetensen klokt och se över möjligheten att inrätta en ny befattning: lärarassistenter. Lärarassistenter kan avlasta lärarna genom att ta hand om praktiska göromål som till exempel blankett- och informationshantering, kopiering och iordningställande av teknik.” Lärarförbundet (2016)

”Låt huvudmännen söka statliga medel för att kunna anställa lärarassistenter till skolorna”. Lärarnas riksförbund (2016)

”De lokala arbetsgivarna behöver arbeta med en rad olika åtgärder […] att andra yrkesgrupper kompletterar lärare i skolan…” SKL (2018)

Förslaget: 18 000 nya lärarassistenter till skolan

Liberalerna föreslår mot denna bakgrund en omfattande satsning så att huvudmän för grund­ och gymnasieskolan, samt motsvarande skolformer, ska kunna genomföra en mycket kraftig utbyggnad av antalet lärarassistenter i skolan.

Förslaget innebär att det införs ett statsbidrag som fullt utbyggt möjliggör anställning av
18 000 lärarassistenter i den svenska skolan. Staten ersätter genom statsbidraget halva kost­ naden för lön och sociala avgifter. För att rekrytering och utbyggnad ska kunna ske i ordnade former, bör satsningen fasas in under åren 2019–2021. Fullt genomförd omfattar den statliga satsningen cirka 3,1 miljarder kronor årligen, en summa som med medfinansiering ger cirka en lärarassistent per fem legitimerade heltidslärare i de berörda skolformerna.

1080x1080_lararass2Syftet med lärarassistenter är att de ska kunna ta över olika administrativa arbetsuppgifter från lärarna och fungera som stöd både i klassrum och på skolgården. Lärarassistenter är alltså inte lärarersättare eller lärarvikarier, utan just assistenter som assisterar. Arbetsuppgifter kan till exempel vara att vara rastvakt, hålla koll på elever som får kvarsittning eller visas ut ur klassrummet, frånvaroregistrering och uppföljning, eller administration kring nationella prov och andra prov.

Det centrala är att lärarassistenten skapar förutsättningar för lärare att kunna fokusera på undervisningen och dess för­ och efterarbete. Som åtgärd bidrar den därför till att både minska lärarbristen, öka attraktiviteten i läraryrket och att resultaten i skolan höjs när lärarna får mer tid till förberedelse, genomförande och efterarbete när det gäller undervisningen.

Lärarassistenter kan ha olika bakgrunder. Ibland, men inte alltid, har de en kortare utbild­ning från exempelvis folkhögskola eller yrkeshögskola. En sådan utbildning kan exempelvis omfatta det svenska skolsystemet och dess styrdokument, skoladministration och IT­-kunskap. Något krav på särskild utbildning vid sidan av gymnasiekompetens ska dock inte ställas för anställning under statsbidraget.

EXEMPEL PÅ ARBETSUPPGIFTER FÖR LÄRARASSISTENTER

• Rastvakt, matvakt och provvakt
• Hålla koll på elev som får kvarsittning eller utvisas ur klassrummet
• Frånvaroregistrering och uppföljning
• Iordningsställa klassrum inför och efter undervisning,
• Kopiering
• Administration kring prov
• Dokumentation kring händelser i skolan, t.ex. kränkande behandling • Läromedelsadministration
• Enklare IT-hantering inför lektioner och rapportering av fel
• Hjälp vid planeringsmöten
• Hjälpa till vid friluftsdagar och andra sportaktiviteter mm
• Enklare föräldrakontakter

 

En del i en bred politik för att höja läraryrkets status

Skickliga lärare med god löneutveckling, bra arbetsvillkor, stor auktoritet och tydliga befo­ genheter i klassrummet är avgörande för att höja resultaten i skolan. Förslaget om 18 000 nya lärarassistenter är en del av en bred reformagenda för att återupprätta statusen och attraktions­ kraften i läraryrket. Liberalerna har bland annat tidigare föreslagit:

  • Förstatliga skolan. Kommunaliseringen av den svenska skolan bidrog till ett fall i läraryrkets status. Vi vill förstatliga skolan så att alla lärare får möjligheten och resurserna nog att lyckas i Sveriges viktigaste yrke.
  • Höj lärarlönerna. För att motverka lärarbristen måste lärarnas karriärmöjligheter stärkas. Vi vill införa huvudlärare för alla ämnen där nationella prov förekommer med ett lönepåslag om 5 000 kronor per månad. Därutöver vill Liberalerna ha lektorer med en lön på 10 000 kronor extra per månad.
  • Bättre villkor för vidareutbildning. Liberalerna vill införa en ettårig betald vidareutbildning i ämneskunskaper på universitet för alla legitimerade lärare inom grundskolan och gymnasiet.
  • Lugn och ro i klassrummet. För att alla elever ska nå kunskapsmålen behövs lugn och ro i klassrummet, men ordning och reda påverkar också lärares arbetsmiljö. Utsatta skolor ska ges stöd för långsiktiga insatser för studiero, lärarna ska ges ökade befogenheter i klassrummet och alla klassrum ska vara mobilfria.
  • Bryt tabut mot nivåindelning. Många lärare har idag ett svårt uppdrag i att både under- visa en stor klass och ge tid och uppmärksamhet till de elever som behöver extra stöd eller extra uppsyn för att inte störa andra. Vi vill att fler elever ska kunna få särskild undervisning i smågrupper. Det är bra för eleverna, men också för att fler lärare ska få en bättre arbetssituation med rimliga förutsättningar.
  • Stärk tilliten till professionen. Läraren är skolans viktigaste resurs. Därför är det viktigt att läraren får använda sina pedagogiska kunskaper och inte ständigt känna sig jagad av elever och föräldrar som lägger sig i undervisningen. Skollagen ska förtydligas så att det tydligt framgår att lärarna bestämmer över undervisningen.
  • Reformera lärarutbildningen. Vägen till att långsiktigt göra läraryrket attraktivt för fler går inte via låga krav. Det ska därför krävas mer än idag för att komma in på lärarutbildningen. Det bör ske genom både högre antagnings- och behörighetskrav, exempelvis genom ett krav på lägst slutbetyg C i relevanta ämnen från gymnasiet. Ett lämplighetsprov vid antagningen ska införas för att undvika att de som uppenbart är olämpliga att bli lärare antas.

LÅT LÄRARNA VARA LÄRARE!

Varenda människa ska känna sig trygg i Borlänge

Att kunna ta en promenad var man vill, när man vill – det är också frihet. Eller att utan oro vänta på bussen en sen kväll, gå hem från krogen eller låta sitt barn gå ensam från kompisen. Det är något som borde vara självklart för alla som lever här i Borlänge, men så är det inte i dag.

Nu ökar istället människors otrygghet. Var tredje person byter ibland väg eller färdsätt ibland av rädsla för brott. Och nästan var fjärde person – en stor ökning – tycker att otryggheten påverkar deras livskvalitet. Människors frihet minskar alltså högst konkret av kriminalitet och bristande trygghet. Det kan vi inte acceptera.

Vi måste kunna lita på att polisen kommer om det skulle behövas. När resurserna saknas – både pengar och poliser – läggs det förebyggande arbetet åt sidan och synligheten som skapar trygghet prioriteras bort.

Liberalerna vill ha fler synliga poliser i hela landet, från dagens 20 000 till 25 000 poliser inom de närmaste 5–7 åren. Här i Borlänge skulle det motsvara 26 nya poliser. Dessutom vill vi se ett lönelyft på ungefär 4 000 kronor per månad till poliser för att locka fler till yrket och för att fler ska stanna.

Polisen_studiebesök

Jag tillsammans med områdespolisen Marie och kommunpolisen Erik under studiebesök i början av juli 2018.

Det här är en rejäl förstärkning som är alldeles nödvändig, men det kommer att ta tid innan den ger resultat. Därför har vi också ett förslag för att öka tryggheten på gator och torg direkt.

I flera kommuner, bland annat i liberalt styrda Landskrona, har man med gott resultat som en tillfällig åtgärd anlitat trygghetsvakter. Trygghetsvakternas uppgift är att vara synliga på platser och tider då otryggheten är som störst. I just Landskrona har brottslighet och vandalisering minskat dramatiskt i de områden där trygghetsvakterna är aktiva.

Trygghetsvakterna ska inte bara ha befogenhet att ingripa utan även arbeta förebyggande och relationsskapande med borlängeborna tillsammans med polis, socialtjänst och fritidsgårdar.

Så gör vi också Borlänge tryggt framöver.

Vi vill att även Borlänge anlitar trygghetsvakter i väntan på fler poliser, för att öka tryggheten och förebygga brottslighet. Liberalerna föreslog därför i riksdagen redan förra året ett statsbidrag på 500 miljoner kr, som täcker hälften av kommunernas kostnad för trygghetsvakter. Med vårt förslag skulle 10 trygghetsvakter kunna bidra till ett lugnare och säkrare Borlänge. Efter att jag under förra året lade förslag om detta i Borlänge kommunfullmäktige men blev nedröstade av den socialdemokratiska majoriteten så har sossarna nu i valet själva förslag att anställa ordningsvakter. Inte ett dugg förvånad, det har hänt många gånger tidigare…

Hur som helst – frihet är också att vara trygg där du bor.

Den friheten måste försvaras.

 

Liberalernas kommunbudget i Borlänge

Idag lade vi fram vårt förslag till budget i Borlänge kommun. På länken nedan kan du läsa budgeten i sin helhet och sedan kan du läsa vad jag framförde i mitt inledningsanförande.

Vårt budgetdokument: Budget_Liberalerna_2019-2022

”Ordförande, presidium, ledamöter och Borlängebor.

Jag vill för Liberalernas räkning berätta hur vi ser på Borlänge som kommun och vår verksamhet de kommande 4 åren. Vi lägger en egen budget från Liberalerna i år för att tydligare kunna visa vilka frågor som är viktiga för oss.

Det har varit en intressant process när vi inte sitter i budgetberedningen men vi har gjort ett bra arbete i vår grupp och kommit fram till de prioriteringar vi vill göra under de kommande 4 åren. Precis som övriga Alliansföreträdare nämnde så har vi några gemensamma utgångspunkter med Alliansen och dem ansluter vi oss till.

Våra liberala ramar är framför allt fokuserade på fyra områden:

  • Skola i världsklass
  • En fungerande integration
  • En värdig omsorg
  • Ökad trygghet i vårt Borlänge

Vi lever i en fantastisk kommun med härliga människor, bra kommunal och privat verksamhet, underbar 35102798_10155806188098710_2470096727709843456_onatur, många drivna företagare. Det finns väldigt mycket bra i vår kommun. För oss iLiberalerna är det viktigt att vi ser det som är bra samtidigt som vi tar itu med de utmaningar som väntar. Det är viktigt att vi pratar om vår kommun i glada färger och inte bara i svart-vitt. Vi måste kunna hålla flera bollar i luften samtidigt och inte bara se det som fungerar dåligt utan samtidigt lyfta det positiva vi gör. Det tycker jag är politikers uppgift att gå före och vår uppgift som folkvalda.

Som liberal vill jag något annat än att stämma in i klagosången som vi ser från missnöjespartier och antiliberala krafter i vårt land och världen över. I stället för framtidstro växer nu en misstro mot kunskap, politik och demokratiska strukturer i vårt samhälle. Frustration bland människor skapar en längtan efter snabba och enkla lösningar där lätt missnöjet vinner mark. Vi har alla ett ansvar för att det politiska samtalet ska bli mer sansat och lösningsfokuserat och baseras på fakta och förnuft.

Jag skulle vilja påstå att liberala värderingar behövs mer just nu än tidigare. Ju mer extrema krafter tar för sig, desto fler efterfrågar tydliga frihetliga värderingar, politiskt ansvarstagande och ett politiskt samtal om lösningar. Som liberaler tar vi strid för liberala kärnfrågor som att satsa på kunskap, att öka människors möjligheter, stärka vår rättsstat och säkra jämställdheten.

Jag vill gärna läsa Liberalernas vision för Borlänge:

I Liberalernas Borlänge får du och din familj skola, vård och omsorg med hög kvalitet som dessutom är baserat på ditt val.

I Liberalernas Borlänge erbjuds du och din familj livskvalitet och möjligheter till ett rikt kultur-, fritids och nöjesliv.

I Liberalernas Borlänge arbetar vi för att ingen ska hamna i utanförskap. Stöd och hjälp ska ske så tidigt som möjligt, därför är skolan så fundamentalt viktig.

Låt mig kort presentera våra prioriterade områden:

Vi sätter skolan först. Vi måste ha en skola i världsklass.

Det finns ingen bättre integrationspolitik än en skola i världsklass. Det finns inget mer brottsförebyggande än en skola i världsklass. Det finns ingen större frihetsreform än en skola i världsklass.

Under snart 15 år som fritidspolitiker i den här kommunen har förskola och skola varit mitt huvudfokus och jag känner mig så klart mycket hemma i mitt parti som därför sätter skolan först. Vi vill sätta två tydliga mål för skolan: trygga elevSkola_skriverer och höjda skolresultat.

För att uppnå detta föreslår vi:

Lugn och ro i klassrummet, mobilfria klassrum, lärarlönelyft, rektorslönelyft, bättre villkor och arbetssituation för lärarna och elevhälsoteam och trygghetsteam som stöttar elever och lärare utanför klassrummet. För barn vars föräldrar inte kan eller har knackig svenska är kunskapsskolan helt avgörande. Vi vill prioritera modersmålslärarnas situation, behörighet och löner.

Styrkedjan mellan nämnder och verksamheter måste förtydligas. Skolverksamheten måste formas utifrån elevernas behov. Rektorer ska därför kunna besluta om särskilda undervisningsgrupper och således kunna nivåanpassa undervisningen för att bättre kunna möta våra Borlängeelevers behov. Vi vill också ha en central resurspott tillgänglig för skolorna att söka.

Fungerande integration är vårt andra prioriteringsområde

jobb1Det måste bli enklare att snabbare komma i jobb och egen försörjning, även för dem som inte pratar bra svenska eller saknar utbildning. Det måste löna sig att gå från bidrag till jobb. Deltagandet i sfi måste öka och vi vill att det ska vara möjligt att kombinera det med jobb och praktik. Fler kvinnor måste komma i jobb och lära sig svenska. Vi vill satsa extra mycket på skolorna i våra segregerade områden och erbjuda lärarna ännu högra lärarlöner på dessa enheter.

Inga pengar ska gå till föreningar som motverkar jämställdhet och integration. Hedersrelaterat våld och förtryck ska bekämpas. Satsningar för minskad trångboddhet krävs i våra segregerade områden.

Vi satsar på förebyggande arbete där skola, socialtjänst, polis och fritidsgårdar/Fryshuset samverkar. Fritidsgården Tjängan ska tas tillbaka i kommunal regi av just den anledningen.

En värdig omsorg är vårt tredje prioriteringsområde

Det är en grundläggande fråga om medmänsklighet att ge möjligheter till ett drägligt liv trots ålderdom, sjukdom eller funktionsnedsättning. De sista åren i livet ska vara precis lika värdefulla som de första. Ingen ska behöva vara orolig för att inte få den omsorg de behöver.gammal1

Valfriheten och självbestämmandet i omsorgen måste ökas och byråkratin minskas kring biståndsbedömningen. ”Vi är alla olika även när vi är årsrika.” Jag citerar gärna Barbro Westerholm, vår seniora riksdagsledamot.

Vi behöver fler platser i vård- och omsorgsboenden, trygghetsboenden och seniorboendet. Det sociala innehållet i äldreomsorgen måste utvecklas. Vi vill införa Lagen om Valfrihet (LOV). Privata aktörer måste tillåtas för att öka valfriheten. Både offentlig och privat verksamhet ska vara föremål för kvalitetskontroll. Vi vill därför införa en omsorgsgaranti med mätbara kvalitetsmål.

Den personliga assistansen (LSS) måste återställas så att biståndsbedömningarna stämmer överens med LSS-lagens ursprungliga intentioner.

Trygghet i samhället är vårt fjärde prioriteringsområde

gammal2.jpgVi ska ha trygghet i våra verksamheter och i våra bostadsområden. Det behövs fler poliser men i väntan på att dessa utbildas vill vi att Borlänge kommun anställer trygghetsvakter som kan öka säkerheten och tryggheten på de tider och platser som upplevs mest otrygga. Vi vill att skola, socialtjänst och polis ska arbeta mer förebyggande med barn och unga och ingripa snabbt när ett barnet är på väg in i ett destruktivt beteende. Vi vill se över så att utbudet av fritidsgårdar i kommunen täcker upp det behov som finns.

Utöver dessa områden har vi identifierat några övriga satsningar som vi vill göra:
  • Vi vill utreda och projektera för ett ridhus i Norr Amsberg.
  • Vi vill att en rimlig och realistisk nivå på städningen i kommunens lokaler fastställs eftersom en avsevärd fördyring har skett samtidigt som allmänna råd från Folkhälsomyndigheten och städrutinerna har skärpts orimligt mycket.
  • Vi tycker inte att kommunen ska konkurrera med privat verksamhet så vi vill lägga ut städningen på entreprenad igen.
  • Det sista jag vill nämna är att vi vill ha en systematisk och mätbar kvalitetsuppföljning av all kommunal verksamhet. Kopplingen mellan tilldelade resurser och uppnådda resultat måste bli ännu tydligare.

Liberalerna presenterar en realistisk budget där utgångspunkten är gällande budget för 2018 där vi indexuppräknar nämnder/styrelse med 1,5 % där inte särskilda satsningar görs.

Utifrån våra prioriterade områden gör vi de största satsningarna inom skola och omsorg men även Fritidsnämnden och Arbetsmarknads- och socialnämnden får tillskott utifrån vårt integrations- och trygghetsperspektiv.

Med det vill jag yrka bifall till Liberalernas budget.”

Önskar er en härlig kväll. Själv sitter jag kvar i fullmäktige i några timmar till. Det blir nog minst ett 12-timmarsmöte ikväll. Vi är på punkt 11 av totalt 27. Demokrati tar tid.

/Monica

Superhjalte

Får gymnasieeleverna i Borlänge kommun den undervisning de har rätt till?

Våra gymnasieutbildningar ska förbereda eleverna för fortsatta studier eller yrkeslivet. De är en förutsättning för att eleverna ska få friheten att bestämma över sina egna liv. I gymnasieskolan har eleverna rätt till en minsta garanterad undervisningstid, en lägstanivå förlärarledd undervisning. Nu visar det sig efter en granskning av Skolinspektionen att gymnasieskolornas uppföljning och definitionen av undervisningstid skiljer sig kraftigt åt. Läs granskningen här.

En del skolor räknar lärarlösa lektioner som undervisningstid, eller följer inte upp inställda lektioner och genomför dessa vid ett senare tillfälle. Det ser med andra ord bra ut på papperet, men eleverna kan förlora många timmars undervisningstid under sin studietid

Skola_skriver

Skolinspektionen har tittat på 25 gymnasieskolor och funnit att 14 av dessa hade en bristande uppföljning av den faktiska undervisningstiden. Det innebär att eleverna på de skolorna mister den undervisning de har rätt till.

Skolinspektionen identifierar att bristen uppstår eftersom det inte finns en tydlig uppföljning från huvudmannen, utan att ansvaret för uppföljning istället delegeras till rektorn. Det leder till att det ser olika ut på olika skolor, och så ska det självklart inte vara.

Alla gymnasieelever har rätt till full undervisning, oavsett skola. En god utbildning är en förutsättning för att eleverna ska få möjlighet att bestämma över sina egna liv och få alla möjligheter de har rätt till.

Med anledning av detta kommer jag ställa följande frågor på barn- och bildningsnämnden den 13 juni 2018:

  • Hur mäter vi den faktiska undervisningstiden i våra gymnasieskolor?
  • Hur ser den faktiska undervisningstiden ut i våra gymnasieskolor – uppnår vi den garanterade undervisningstiden!
  • Räknas lärarlösa lektioner som undervisningstid i våra gymnasieskolor?
  • Hur följer vi som huvudman upp den faktiska undervisningstiden och säkerställer att alla elever får den undervisning de har rätt till?

Monica_kf_170613

Här kan ni även läsa hur Svenska Dagbladet rapporterade om Skolinspektionens granskning.

Det här säger lagen:

I skollagen anges den garanterade (lärarledda) undervisningstiden i antal timmar. Elever på yrkesprogram har rätt till minst 2 430 timmar och elever på de högskoleförberedande programmen minst 2 180 timmar.

Antalet timmar ska ses som en undre gräns.

Enligt gymnasieförordningen ska ett läsår omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar. Utifrån den ramen fördelar skolhuvudmännen själva timmarna.

Jämnt fördelat över tre läsår motsvarar den garanterade undervisningstiden 20,25 timmar i veckan för yrkeselever och 18,2 timmar i veckan för elever på de högskoleförberedande programmen.

I utbildningen, men utöver undervisningen, ingår sådant som friluftsdagar, mentorstid, läxhjälp, studie- och yrkesvägledning och egna studier (läxor).

Källa: Skolinspektionen och SOU 2016:77

Jag önskar er en fortsatt härlig nationaldag!

/Monica

Pole position i Riksdagsrallyt

Jag är redo.

Som riksdagsetta på dalaliberalernas valsedel står jag i pole position.

Depåstoppen är gjorda. Det är tankat och klart.

Nu går loppet – 107 dagar kvar.

Vi gör det tillsammans! Utan dig når jag inte målflagg.

❎🏎🏁🇸🇪😃

#kryssamonica #monicalundin2018 #riksdagsrally

Jag tar fighten för företagarna!

IMG_9290

Monica tar fighten för företagarna.

Företagarna lägger grunden för vår välfärd. Idag har jag varit på valturné med Företagarna i Borlänge och Falun. Alltid lika roligt att besöka länets företag och jag imponeras än en gång av de företagshjältar vi har i vårt län! På kvällen var det debatt i Falun.

Varför är företagsamma människor och företag viktiga för Sverige och för Dalarna?

Utan företagen stannar Sverige. Vi har stora samhällsutmaningar i Dalarna och Sverige idag med fallande skolresultat, en integration av nyanlända som tar orimligt lång tid, växande vårdköer och att otryggheten upplevs öka i samhället. Därför är det nödvändigt att fler väljer att bli företagare samt att fler företagare skapar jobb, vilket ger ökade skatteintäkter. Dessa förutsättningar är ett måste för att stärka Sverige samt få en bra välfärd, öka konkurrenskraften och tillväxten.

Vad behöver förändras för att fler ska välja att starta, driva och utveckla företag?

Under min uppväxt på 70- och 80-talet kämpade min pappa som företagare för fri företagsamhet. Det är mycket vi behöver förändra i Sverige för att öka företagandet. Grundläggande är att jag känner att vi nu återigen måste ta upp kampen. Vi måste försvara företagsamheten då attityderna gentemot företagare försämras och det sprids rena felaktigheter om företagares vardag och förutsättningar att driva företag. Jag vill att det ska vara lönsamt att vara företagare och att ta risker. Jag vill att drivkraften hos företagarna belönas i stället för att de som vill ta chansen att förverkliga sina drömmar och idéer missunnas.

Vad måste vi göra för att få fler framgångsrika företagare?

Vi måste förbättra villkoren för företagare och reglerna ska vara enkla och tydliga. Jag önskar att vi kunde hamna i en kvalitetsdiskussion för välfärdsföretagen i stället för att prata vinstnivåer. Vi behöver införa avdragsmöjligheter för den som investerar i nya företag, forskning och utveckling. Vi behöver sänka bolagsskatten och slopa arbetsgivaravgifterna när unga och nyanlända anställs. Vi behöver liberalisera arbetsrättsreglerna (LAS) där kompetens ska väga tyngre. Dessutom tycker jag att fåmansbolagsreglerna (3:12-reglerna) ska ersättas med schablonregler och att småföretagens sjuklöneansvar ska slopas, för övriga företag ska i första hand den andra sjuklöneveckan slopas. Vi ska ha ett företagande värd namnet i Sverige. 

Tack alla inblandade för en bra dag och tack Företagarna för ett kanonarrangemang!

Somnar glad och förnöjd efter att till och med hann springa en femma efter debatten 🙂

God natt.

/Monica

Liberalismens fiender och om mod att kämpa emot

Liberalismens fiender och om mod att kämpa emot

”Det tredje rikets verkliga fiende är liberalismen.”

Dessa ord har yttrats av Adolf Hitler. Och även Jimmie Åkesson, Sverigedemokraterna och nazistorganisationen NMR har utsett liberalismen till sin huvudfiende. I en tid där nationalister och populister breder ut sig både i Sverige och resten av världen med sitt hat och sina fördomar, lögner och förenklade lösningar så måste vi därför ta strid för de liberala idéerna om öppenhet, frihet, fakta och upplysning.

Så varför detta hat mot liberalismen?

1900-talets internationella politik präglades till stor del av en konkurrens mellan två helt olika samhällssystem: En liberal samhällsmodell präglad av demokrati, marknadsekonomi, offentliga välfärdssystem, internationell öppenhet och fredliga relationer mellan länderna å ena sidan.

På den andra sidan stod en totalitär samhällsmodell med kommunismen, fascismen eller nazismen som ideologisk grund, präglad av diktatur, planekonomi, nationell slutenhet och aggressiva internationella relationer.

Vi kan se att facit av den kampen är entydigt: den liberala samhällsmodellen har visat sig överlägsen politiskt, ekonomiskt, ekologiskt, socialt och kulturellt. De flesta totalitära samhällssystem har kollapsat och liberala institutioner har fått ökad spridning i alla världsdelar.

Men liberalismen har många segrar kvar att ta. Nazister marscherar på våra gator. Det är allvar nu.

För mig så handlar det på lång sikt om att vi måste lära av historien och skapa ett tryggt samhälle med trygga individer som löper mindre risk att radikaliseras.

Det skapar vi med en skola i världsklass, en bra socialtjänst och stark polis i samarbete. Det skapar vi i ett samhälle där vi är toleranta mot varandra och tar hand om varandra.

Varningsklockorna ringer ofta på flera håll samtidigt när någon är på väg att radikaliseras och slår in på våldets väg. Ändå har myndigheter idag svårt att samarbeta. Vi vill att skolan och socialtjänsten, och även andra aktörer, tillsammans med lokal polis arbetar bättre för att sätta in rätt insatser när det sker.

Det handlar också om att tidigt upptäcka miljöer där människor radikaliseras till våldsbejakande extremism. Den som är orolig för en familjemedlem har i dag svårt att få hjälp. Vi vill därför att Polismyndigheten ska få ansvar för att samordna arbetet mot våldsbejakande extremism, både nationellt och regionalt.

Den liberala rörelsen föddes i kampen för rätten att fritt få säga sin mening och kritisera de styrande. Modiga liberaler från 1700-talet och framåt har tagit strid för den yttrandefrihet som vi tar för självklar i dag i Sverige. Men yttrandefriheten måste hela tiden försvaras, och i många länder går utvecklingen just nu åt helt fel håll.

Med det sagt så försvarar jag allas rätt att uttrycka sig men jag erkänner att jag brottas med frågan när jag ser nazister marschera på våra gator. Men, jag vill inte att liberala partier eller oliktänkande organisationer ska förbjudas i till exempel Ungern för att en annan grupp tycker att de är för fritänkande och frihetstörstande.

Av samma anledning tror jag inte att vi i grunden kan förbjuda en organisation, även fast den är nazistisk, men jag vill att vi funderar ännu en gång på vad som räknas som hets mot folkgrupp när en organisations hela partiprogram andas detsamma och organisationen tillåts demonstrera.

Det som gör skillnad i längden är det motstånd vi tillsammans sätter upp och att vi inte ignorerar framväxten av våldsbejakande organisationer. I ignorans växer nämligen intolerans och ondska.

Adolf Hitlers ord om hur han såg på världen påminner mig om historien och det ansvar vi alla har för att det inte ska ske igen. Det ger mig kraft att kämpa mot det onda – mot nationalismen, protektionismen, nazismen och extremismen.

Vi skriver morgondagens historia med allt vi säger, väljer och gör så tänk på vilken skillnad du kan vara i dag. Agera i dag såsom du vill att historien ska återberättas i morgon. Tillsammans kan vi skapa ett ännu bättre land som präglas av ännu mer tolerans, öppenhet och frihet.

Vilket Sverige vill du ha?

Monica Lundin (L), riksdagskandidat Liberalerna Dalarna

Debattartikel publicerad i Dalarnas Tidningar 13 maj 2018

Världsbokdagen med härliga möten!

För några veckor sedan var det VÄRLDSBOKDAGEN (23 april). Det är dagen då vi hyllar författarna, läsandet, böckerna och oss läsare.

Den här dagen fick jag förmånen att hänga på Solängsskolan i Borlänge med ett gäng härliga ungar på morgonen. Jag brinner för läsning och tillgången till kunskap vi får den vägen och det var så roligt att läsa högt för tre mellanstadiegrupper.

30167954_10216080800443431_96997824777386232_o

Vi pratade också om varför barn går i skolan 🤓, om fotboll ⚽️, Zlatan🥇, fotbollslaget LA Galaxy, läsning, dataspel/tv-spel 🎮, mina barn, olika författare och Harry Potter.

Vi pratade också om att man kan kramas även fast man inte är ihop utan det kan också vara en del av en hälsning och ett hej/hej då ☺️ och vad en politiker gör förutom åker ut på världsbokdagen och läser högt för barn👂🏽😊 Det blev en underbar start på dagen. Tack för alla fina möten!

P.S. Lärare på skolan har godkänt att bilden får läggas ut och barnen vill själva också vara med i inlägget D.S

/Monica