Summering av 2010 – politiken

Två dagar har gått på det nya året 2011. Det är dags att summera 2010 även politiskt och lägga det bakom sig.

Mitt senaste politiska inlägg var i valrörelsen september 2010. Efter nämnda valrörelse gick luften helt ur mig vad gäller politik. Inte så mycket pga valresultatet i sig utan mer pga all kroppslig och själslig energi man lade ner, i kombination med bristen på återhämtning efteråt. Vid nästa val är det nog klokt att försöka planera in några veckors ledighet efteråt eftersom en del av sommarsemestern innan även går åt till att planera/bygga upp valorganisationen, uppdatera hemsidor osv. Jag kan konstatera att man blir tjock av valrörelse också. Jag tjackade en massa korv av Zeke för att hinna stå i valstugan på luncherna och sedan rusa tillbaka till jobbet. Men de kilona är borta tack och lov 🙂

Jag kan i alla fall konstatera att jag blev återvald, vilket var mitt personliga mål. Vi hade naturligtvis hoppats att vi hade fått behålla alla våra 4 mandat i Borlänges kommunfullmäktige men nu blev det så att vi förlorade 2. Så tillsammans med John Thornander, vår gruppledare, innehar jag en av de två ordinarie platserna och Lars Ingvarsson och Bruno Blomkvist är ersättare.

Sverigedemokraterna blev de stora vinnarna i Borlänge kommun. De är nu Borlänges tredje största parti och har 7 mandat i fullmäktige men har än så länge bara fyllt sex stolar. Jag kände att deras framgång var väntad, vi mötte väldigt många främlingsfientliga åsikter i valstugorna, och jag kommer att återkomma närmare till Borlänges väl beövda integrationsarbete Borlänge längre fram. Jag tycker dock att det är djupt tragiskt att detta främlingsfientliga parti, som har sina rötter i partier som Framstegspartiet, Sverigepartiet, Bevara Sverige Svenskt och det nazistiska Nordiska Rikspartiet, nu har fått fotfäste i många av Sveriges kommuner, landsting och riksdag. 

Som en följd av att SD stärkte sina positioner i Borlänge så regerar nu Socialdemokraterna i minoritet tillsammans med Miljöpartiet. För att kunna driva politiken framåt på ett någorlunda stabilt sätt kommer de att behöva prata ihop sig med Alliansen, varför vi i Alliansen har fått alla vice ordförandeposter i styrelser och nämnder. Eftersom Folkpartiet har valteknisk samverkan med de övriga tre Allianspartierna så innebär det för Folkpartiets del att vi inte har förlorat så mycket i nämnder och styrelser trots att vi backade i kommunvalet från 5,6% till 4,4%. Det innebär också att vi i våra förhandlingar inom Alliansen har prioriterat en vice ordförande-post i barn- och bildningsnämnden eftersom skola och utbildning är vår starkaste profilfråga där FP även chefar för utbildningsdepartementet med Jan Björklund och Nyamko Sabuni som ministrar. Jag återkommer med hur det har gått i dessa förhandlingar. Vilken cliffhanger! 🙂

Slutligen så måste jag även säga att 2010 inte bara har inneburit en massa jobb när det gäller det politiska utan det har också varit ett väldigt stimulerande år med en mängd intressanta kurser och sammanträden, möten med nya människor och dynamiska interna diskussioner inom Borlänge-avdelningen och länet. 

Nu sparkar vi igång 2011! God Fortsättning på det nya året!

6 tankar om “Summering av 2010 – politiken

  1. Sverigedemokraternas historia är inte alltigenom vacker, men en flugfjärt jämfört med flera av de gamla 7 riksdagspartiernas. I någon mån inkluderar det även FP, men framförallt era samarbetspartners i alliansen. Dessutom har SD tydligt utvecklats bort från vad som en gång var, vilket verkligen inte skett i alla de gamla 7 riksdagspartierna.

    Tänk också på att ditt eget parti numera ofta stämplas som främlingsfientligt, för att ni krafsat lite på ytan med bl.a. språkkrav på invandrare m.m. Jag tror de gamla partierna, för att överleva, måste lära sig förstå hur vanliga svenska väljare tänker, istället för att avfärda dem med stämpelkastning.

  2. Min uppfattning är att SD inte vilar på en demokratisk och solidarisk värdegrund. Det tycker jag däremot att Folkpartiet Liberalerna gör, vilket är det parti jag sympatiserar mest med och därför valt att företräda. Jag är också fullt medveten om att FP fått den kritiken du nämner och det säger väldigt mycket om var vi hamnat i integrationsdebatten idag, dvs i populistiska utspel och inte i regelrätta diskussioner om hur man kan förbättra integrationssituationen. Det är därför inte konstigt att SD vunnit mark i just den frågan. Det är självklart att politiken ska lyssna på vad väljarna tänker och därför ser jag fram emot att t ex integrationsfrågan äntligen kommer upp på bordet, vilket jag saknade i det senaste valet. Politik skapas genom att argument stöts och blöts, inte döljs i det tysta.

  3. Vänstern har väl iofs aldrig uppfattat borgerligheten som solidarisk, så inget nytt i den retoriken. Demokrati betyder som bekant folkstyre. Hela SD’s grund bygger på idén att verka som ett demokratiskt parti i ett, förhoppningsvis, demokratiskt samhället. Förmodligen anser du SD odemokratisk eftersom partiet inte vill ge alla världens medborgare samma rättigheter i Sverige som svenska medborgare har.
    Anser du förresten att Vänsterpartiet är demokratiskt, med tanke på att de aldrig gjort upp med massmordsideologin kommunism?

    Däremot är vi överens om att integrationsfrågan fick för lite utrymme i valet.

    • Solidaritet är inte ett begrepp som vänstern har ensamrätt om. Som socialliberal värnar jag det också. Demokrati innebär också att alla är lika värda, det synsättet anser jag inte att SD förespråkar. Religionsfrihet är demokratisk lagstadgat, vilket inte heller står så högt i kurs hos er.
      Jag är inte heller så förtjust i vänsterns historia eller med en partiledare som till för några år sedan uttalade sig som kommunist men det är deras byk att tvätta. De ställer i alla fall upp på nuvarande demokratiska villkor.

      • Självklart har inte vänstern ensamrätt på begreppet solidaritet, lika litet som att vänstern+högern skulle ha ensamrätt på det begreppet gentemot den nya oppositionen i svensk politik (= SD).

        SD bejakar uttryckligen alla människors lika värde, så ifrågasättandet av SD’s inställning där är bara tom och trubbig retorik från den gamla makten, när den saknar argument.

        SD stöder religionsfriheten, men inget säger att rätten att t.ex. uppföra religiösa byggnader hur som helst, eller rätten att indoktrinera barn i religiösa friskolor, skulle ingå i den friheten. Jag är i den här frågan beredd att gå längre än SD, eftersom jag menar att religionsfriheten bör ingå i mötes- och yttrandefriheten och i rätten att ha en tro/övertygelse, vare sig den är religiös eller inte. En tro/övertygelse skall inte särbehandlas bara för att den råkar innehålla en gud (eller kanske flera). Därför anser jag personligen att religionsfriheten är överflödig i ett modernt demokratiskt samhälle, och att den bör avskaffas.

        Jag noterar att du anser att V, trots att de aldrig seriöst tagit avstånd från den massmordsideologi i vilken de har sina rötter, ställer upp på demokratiska villkor, men att SD inte gör det. Det är tragiskt, visar på ryggdunket inom den gamla makten och visar på ett akut behov av politisk förnyelse i Sverige.

      • Ja du Patrik, eftersom jag är för ett demokratiskt samhälle vilket bl a innebär yttrandefrihet så får du naturligtvis tycka som du vill. Jag konstaterar att vi tycker olika. Något ryggdunk vet jag inget om, jag är relativt ny i politiken och är starkt för en politisk förnyelse vilket för mig inte nödvändigtvis behöver innebära nya partier utan jag lägger snarare vikten vid en idépolitisk diskussion om hur vi vidareutvecklar samhället.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s