Obligatorisk förskola

Lotta Edholm (FP) i Stockholm föreslår att förskoleklassen och att förskolans sista år ska göras obligatoriska. Om Lottas debattinlägg kan man tycka olika, klart är dock att det friskar upp.

Jag tycker att man ska utveckla förskoleklassen som idag är en gökunge mellan grundskolans första klass och förskolan, och inte har någon riktig tillhörighet. Samordningen funkar sådär åt båda håll. Stärk uppdraget, stärk samordningen mellan fritidspedagoger och förskollärare. Vad mer kan göras praktiskt på skolorna? Funkar inte det bör vi överväga vilken skolform förskoleklassen ska tillhöra. Kan vi se förskoleklassen som ”nollan” utan att göra den obligatorisk?

Lotta utgår från en viktig slutsats: skolresultaten sjunker i Sverige.  Göran Perssons kommunalisering har skapat en situation där kommuner prioriterar skolans resurser mot annan drift, byggande av arenor, fotbollsplaner. Vad kan vi göra för att vända på denna trend? Måste skolan förstatligas för att skolans resurser ska värnas? Är det inte feltänkt att vända sig till barnen som målgrupp och se dem som lösning på problemet? Ska vi inte i stället inrikta oss på lärarna, deras ledarskap, deras förutsättningar och lärprocessen i sig för att se till att barnen/eleverna lär sig så mycket som möjligt den tid de är i skolan idag i stället för att se till att barnen ska vara där mer? På något vis känns det som att med Lottas resonemang ska barnen vara längre tid i förskolan för att vi inte klarar uppdraget längre upp i årskurserna. Det känns inte bra för mig!

Som liberal värnar jag självbestämmandet i så hög grad som möjlig och jag är tveksam till att ett obligatoriskt år i förskolan skulle hjälpa de sjunkande skolresultaten. Jag är för en så flexibel skolstart som möjligt. Förmodligen finns det en del barn som är mogna och vill/kan börja skolan tidigare än andra medan andra barn har den motsatta situationen.

Förskoleklassen är inte obligatorisk idag och jag har också som Lotta funderat på dem som väljer att deras barn inte ska gå i den verksamheten. Min son går i förskoleklass nu och de har matte, svenska, skapande, idrott i lekfulla former. Vid det senaste utvecklingsamtalet pratade vi kring saker som barnen förväntas kunna när de kommer upp i första klass; siffror, bokstäver, ordningstal, månader, årstider, ljudning av ord, nästan alla har knäckt läskoden. Jag undrar: hur går det då med de barn som inte går där, vad får de för start? Får föräldrarna den informationen om vilken verksamhet som bedrivs i förskoleklassen så att de kan grunda sitt val på rätt information? Dagens förskoleklass är något helt annat än lekis som jag gick 1978 på kan konstateras…

Lotta tar upp andra viktiga frågor som jag däremot ställer mig bakom: betydelsen av att barn med annat modersmål än svenska tidigt kommer in i förskolan för att lära sig det svenska språket, att föräldramedverkan är viktig och att vi behöver stärka attityderna kring utbildning. Många utmaningar för mig som skolpolitiker med andra ord.

Sverige är ett litet land i en öppen ekonomi. Kompetens är ett av våra kärnområden i Sverige och grunden, mina vänner, läggs i skolan – det kommer vi aldrig ifrån.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s