Rädda assistansen!

De senaste dagarna har vi genom medierna fått höra om Selma, nio månader, och om Matilda, två år gammal. Båda behöver hjälp att andas och kan dö utan tillsyn, men ingen av dem får personlig assistans. Matilda och Selma syns inte i statistiken över dem som fått sin assistans indragen, för de har aldrig fått någon. De var inte ens födda när den rödgröna regeringen gav sitt uppdrag till Försäkringskassan att snåla på assistansen.

Berättelserna från de som har blivit av med sin assistans eller från förtvivlade föräldrar som fruktar för sina barns liv är många fler. Personer med omfattande rörelsehinder får ligga ensamma i sin säng hela dagen. Föräldrar måste sluta jobba för att ta hand om sina vuxna barn som efter indragen assistans förväntas klara sig själva. Många människors liv och frihet har begränsats.

Det räcker nu!

Regeringens neddragningar har ryckt undan friheten från alldeles för många. Assistans-användare och deras anhöriga måste få friheten tillbaka.

Personer med omfattande funktionsnedsättningar måste också ha möjlighet att leva, inte bara överleva. Vi har hela den gångna mandatperioden sagt nej till regeringens neddragningar som påverkat så många människors liv negativt.

Det var Liberalerna som drev igenom den personliga assistansen på 1990-talet. Utgångspunkten var att människor med omfattande funktionsnedsättningar ska kunna leva ett liv som andra. Med personlig assistans blir det möjligt. Personlig assistans handlar om frihet och om självbestämmande istället för omhändertagande.

Det får vara nog med neddragningar. Ibland måste frihet få kosta. Nu måste lagen ändras, så att de som behöver stöd får det:

• Att andas och äta ska räknas som grundläggande behov.

• Att behöva hjälp med det man inte förstår kan också vara grundläggande behov.

• Se över vad som är ”normalt föräldraansvar”. Den som har barn som kräver kontinuerlig övervakning dygnet runt, behöver assistans.

• Behoven ska avgöra. Ta bort den integritetskränkande minuträkningen och gör en helhetsbedömning av behoven.

• Ompröva individuellt. Individuell uppföljning istället för tvåårsomprövningar.

• Låt staten ta över hela ansvaret för personlig assistans – inte bara som idag för dem som behöver mest.

• Mer flexibilitet och samordning.

• Fusk är stöld. Jaga fuskarna, stoppa och straffa dem – men inte små barn som behöver hjälp och deras redan hårt drabbade föräldrar. Det får vara nog med neddragningar. Ibland måste frihet få kosta.

Den 9 september är det val. Liberalerna vill i regeringsställning prioritera den personliga assistansen. Vi vill återställa LSS för alla de människor som blivit av med den enbart på grund av regeringens ensidiga politik. För oss liberaler är det självklart att värna människors frihet och självbestämmande – oavsett vem du är och oavsett funktionsnedsättning eller inte.

/

Monica Lundin

 

 

Låt lärarna vara lärare

Anställ 18 000 lärarassistenter i skolan

Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. De måste få resurser och förutsättningar nog att lyckas. Liberalerna har tidigare föreslagit både fler karriärvägar och bättre villkor för vidareutbildning för att stärka yrkets attraktivitet. Vi har föreslagit en ytterligare en miljardreform för att utveckla läraryrket: ett riktat statsbidrag för att anställa 18 000 lärarassistenter som ska avlasta Sveriges lärare. Det behövs för att sätta skolan först.

1080x1080_lararassFÖRSLAGET I KORTHET

• Fullt genomfört ska 18 000 lärarassistenter kunna anställas i den svenska skolan genom ett riktat statsbidrag om 3,1 miljarder kronor per år. Satsningen möjliggör att en läraras- sistent uppskattningsvis kan anställas per fem legitimerade lärare. Det skulle för t ex Borlänges del innebära 115 lärarassistenter.

• Statsbidraget ersätter halva kostnaden för lön och sociala avgifter. För att möjliggöra en ordnad rekrytering och utbyggnad bör satsningen fasas in under de tre åren 2019–2021.

• Lärarassistenter är inte lärarersättare eller lärarvikarier, utan just assistenter som assisterar. Arbetsuppgifter kan till exempel vara att vara rastvakt, hålla koll på elever som får kvarsittning eller visas ut ur klassrummet, frånvaroregistrering och uppföljning, eller administration kring nationella prov och andra prov.

Här nedan kan du läsa rapporten som Liberalerna har tagit fram som beskriver bakgrund och förslaget mer i detalj.

Bakgrund: En växande lärarbrist

Det råder omfattande lärarbrist. För få vill bli lärare, det är svårt att rekrytera behörig personal och de lärare som finns upplever en stor stress. Sex av tio lärare har övervägt att lämna yrket. Allt tyder också på att lärarbristen kommer att växa under kommande år. SCB:s prognos är att det kommer att saknas 20 000 lärare år 2035 – och det gäller bara lärare i grundskolans tidiga år.

Enligt Skolverket behöver det rekryteras 77 000 lärare åren 2017–2021, även därefter är rekryteringsbehovet fortsatt högt. Skolverkets bedömning är att om inget förändras kommer det att saknas omkring 80 000 lärare om 15 år.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) visade redan 2016 att för att täcka lärarbristen skulle var fjärde behöriga gymnasieelev behöva utbilda sig till lärare – varje år de kommande 15 åren. Flera myndigheter och organisationer har mot denna bakgrund dragit slutsatsen att lärar­krisen inte går att lösa enbart genom att utbilda och behålla fler lärare i yrket. UKÄ har exempelvis vid flera tillfället påtalat att enbart fler platser på lärarutbildningen inte kommer att räcka för att möta bristsituationen.

Utbildade lärare måsta istället avlastas för att få tid att kunna förbereda och ägna sig åt sin huvudsyssla: att lära ut. Detta är en avgörande dellösning för att möta lärarbristen, öka yrkets attraktivitet och höja resultaten i den svenska skolan. Precis som exempelvis poliser har civi­ lanställda som stöttar, ska lärare ha det stöd som krävs för att de ska kunna fokusera på sin kärnuppgift.

”Att avlasta lärare så att de kan fokusera på att planera, genomföra och följa upp undervisningen framstår som den viktigaste faktorn. Detta kan exempelvis göras genom satsningar på att anställa stödpersonal och ha effektiva administrativa system.” Skolverket (2018)

”… men också om hur de legitimerade lärarna i högre grad tillåts fokusera på läraryrkets kärna och frigörs från administrativa och andra sysslor i den mån det är möjligt. Ett stöd med sådana arbetsuppgifter av andra yrkeskategorier skulle sannolikt också göra läraryrket mer attraktivt.” UKÄ (2016)

”Använd lärarkompetensen klokt och se över möjligheten att inrätta en ny befattning: lärarassistenter. Lärarassistenter kan avlasta lärarna genom att ta hand om praktiska göromål som till exempel blankett- och informationshantering, kopiering och iordningställande av teknik.” Lärarförbundet (2016)

”Låt huvudmännen söka statliga medel för att kunna anställa lärarassistenter till skolorna”. Lärarnas riksförbund (2016)

”De lokala arbetsgivarna behöver arbeta med en rad olika åtgärder […] att andra yrkesgrupper kompletterar lärare i skolan…” SKL (2018)

Förslaget: 18 000 nya lärarassistenter till skolan

Liberalerna föreslår mot denna bakgrund en omfattande satsning så att huvudmän för grund­ och gymnasieskolan, samt motsvarande skolformer, ska kunna genomföra en mycket kraftig utbyggnad av antalet lärarassistenter i skolan.

Förslaget innebär att det införs ett statsbidrag som fullt utbyggt möjliggör anställning av
18 000 lärarassistenter i den svenska skolan. Staten ersätter genom statsbidraget halva kost­ naden för lön och sociala avgifter. För att rekrytering och utbyggnad ska kunna ske i ordnade former, bör satsningen fasas in under åren 2019–2021. Fullt genomförd omfattar den statliga satsningen cirka 3,1 miljarder kronor årligen, en summa som med medfinansiering ger cirka en lärarassistent per fem legitimerade heltidslärare i de berörda skolformerna.

1080x1080_lararass2Syftet med lärarassistenter är att de ska kunna ta över olika administrativa arbetsuppgifter från lärarna och fungera som stöd både i klassrum och på skolgården. Lärarassistenter är alltså inte lärarersättare eller lärarvikarier, utan just assistenter som assisterar. Arbetsuppgifter kan till exempel vara att vara rastvakt, hålla koll på elever som får kvarsittning eller visas ut ur klassrummet, frånvaroregistrering och uppföljning, eller administration kring nationella prov och andra prov.

Det centrala är att lärarassistenten skapar förutsättningar för lärare att kunna fokusera på undervisningen och dess för­ och efterarbete. Som åtgärd bidrar den därför till att både minska lärarbristen, öka attraktiviteten i läraryrket och att resultaten i skolan höjs när lärarna får mer tid till förberedelse, genomförande och efterarbete när det gäller undervisningen.

Lärarassistenter kan ha olika bakgrunder. Ibland, men inte alltid, har de en kortare utbild­ning från exempelvis folkhögskola eller yrkeshögskola. En sådan utbildning kan exempelvis omfatta det svenska skolsystemet och dess styrdokument, skoladministration och IT­-kunskap. Något krav på särskild utbildning vid sidan av gymnasiekompetens ska dock inte ställas för anställning under statsbidraget.

EXEMPEL PÅ ARBETSUPPGIFTER FÖR LÄRARASSISTENTER

• Rastvakt, matvakt och provvakt
• Hålla koll på elev som får kvarsittning eller utvisas ur klassrummet
• Frånvaroregistrering och uppföljning
• Iordningsställa klassrum inför och efter undervisning,
• Kopiering
• Administration kring prov
• Dokumentation kring händelser i skolan, t.ex. kränkande behandling • Läromedelsadministration
• Enklare IT-hantering inför lektioner och rapportering av fel
• Hjälp vid planeringsmöten
• Hjälpa till vid friluftsdagar och andra sportaktiviteter mm
• Enklare föräldrakontakter

 

En del i en bred politik för att höja läraryrkets status

Skickliga lärare med god löneutveckling, bra arbetsvillkor, stor auktoritet och tydliga befo­ genheter i klassrummet är avgörande för att höja resultaten i skolan. Förslaget om 18 000 nya lärarassistenter är en del av en bred reformagenda för att återupprätta statusen och attraktions­ kraften i läraryrket. Liberalerna har bland annat tidigare föreslagit:

  • Förstatliga skolan. Kommunaliseringen av den svenska skolan bidrog till ett fall i läraryrkets status. Vi vill förstatliga skolan så att alla lärare får möjligheten och resurserna nog att lyckas i Sveriges viktigaste yrke.
  • Höj lärarlönerna. För att motverka lärarbristen måste lärarnas karriärmöjligheter stärkas. Vi vill införa huvudlärare för alla ämnen där nationella prov förekommer med ett lönepåslag om 5 000 kronor per månad. Därutöver vill Liberalerna ha lektorer med en lön på 10 000 kronor extra per månad.
  • Bättre villkor för vidareutbildning. Liberalerna vill införa en ettårig betald vidareutbildning i ämneskunskaper på universitet för alla legitimerade lärare inom grundskolan och gymnasiet.
  • Lugn och ro i klassrummet. För att alla elever ska nå kunskapsmålen behövs lugn och ro i klassrummet, men ordning och reda påverkar också lärares arbetsmiljö. Utsatta skolor ska ges stöd för långsiktiga insatser för studiero, lärarna ska ges ökade befogenheter i klassrummet och alla klassrum ska vara mobilfria.
  • Bryt tabut mot nivåindelning. Många lärare har idag ett svårt uppdrag i att både under- visa en stor klass och ge tid och uppmärksamhet till de elever som behöver extra stöd eller extra uppsyn för att inte störa andra. Vi vill att fler elever ska kunna få särskild undervisning i smågrupper. Det är bra för eleverna, men också för att fler lärare ska få en bättre arbetssituation med rimliga förutsättningar.
  • Stärk tilliten till professionen. Läraren är skolans viktigaste resurs. Därför är det viktigt att läraren får använda sina pedagogiska kunskaper och inte ständigt känna sig jagad av elever och föräldrar som lägger sig i undervisningen. Skollagen ska förtydligas så att det tydligt framgår att lärarna bestämmer över undervisningen.
  • Reformera lärarutbildningen. Vägen till att långsiktigt göra läraryrket attraktivt för fler går inte via låga krav. Det ska därför krävas mer än idag för att komma in på lärarutbildningen. Det bör ske genom både högre antagnings- och behörighetskrav, exempelvis genom ett krav på lägst slutbetyg C i relevanta ämnen från gymnasiet. Ett lämplighetsprov vid antagningen ska införas för att undvika att de som uppenbart är olämpliga att bli lärare antas.

LÅT LÄRARNA VARA LÄRARE!

Varenda människa ska känna sig trygg i Borlänge

Att kunna ta en promenad var man vill, när man vill – det är också frihet. Eller att utan oro vänta på bussen en sen kväll, gå hem från krogen eller låta sitt barn gå ensam från kompisen. Det är något som borde vara självklart för alla som lever här i Borlänge, men så är det inte i dag.

Nu ökar istället människors otrygghet. Var tredje person byter ibland väg eller färdsätt ibland av rädsla för brott. Och nästan var fjärde person – en stor ökning – tycker att otryggheten påverkar deras livskvalitet. Människors frihet minskar alltså högst konkret av kriminalitet och bristande trygghet. Det kan vi inte acceptera.

Vi måste kunna lita på att polisen kommer om det skulle behövas. När resurserna saknas – både pengar och poliser – läggs det förebyggande arbetet åt sidan och synligheten som skapar trygghet prioriteras bort.

Liberalerna vill ha fler synliga poliser i hela landet, från dagens 20 000 till 25 000 poliser inom de närmaste 5–7 åren. Här i Borlänge skulle det motsvara 26 nya poliser. Dessutom vill vi se ett lönelyft på ungefär 4 000 kronor per månad till poliser för att locka fler till yrket och för att fler ska stanna.

Polisen_studiebesök

Jag tillsammans med områdespolisen Marie och kommunpolisen Erik under studiebesök i början av juli 2018.

Det här är en rejäl förstärkning som är alldeles nödvändig, men det kommer att ta tid innan den ger resultat. Därför har vi också ett förslag för att öka tryggheten på gator och torg direkt.

I flera kommuner, bland annat i liberalt styrda Landskrona, har man med gott resultat som en tillfällig åtgärd anlitat trygghetsvakter. Trygghetsvakternas uppgift är att vara synliga på platser och tider då otryggheten är som störst. I just Landskrona har brottslighet och vandalisering minskat dramatiskt i de områden där trygghetsvakterna är aktiva.

Trygghetsvakterna ska inte bara ha befogenhet att ingripa utan även arbeta förebyggande och relationsskapande med borlängeborna tillsammans med polis, socialtjänst och fritidsgårdar.

Så gör vi också Borlänge tryggt framöver.

Vi vill att även Borlänge anlitar trygghetsvakter i väntan på fler poliser, för att öka tryggheten och förebygga brottslighet. Liberalerna föreslog därför i riksdagen redan förra året ett statsbidrag på 500 miljoner kr, som täcker hälften av kommunernas kostnad för trygghetsvakter. Med vårt förslag skulle 10 trygghetsvakter kunna bidra till ett lugnare och säkrare Borlänge. Efter att jag under förra året lade förslag om detta i Borlänge kommunfullmäktige men blev nedröstade av den socialdemokratiska majoriteten så har sossarna nu i valet själva förslag att anställa ordningsvakter. Inte ett dugg förvånad, det har hänt många gånger tidigare…

Hur som helst – frihet är också att vara trygg där du bor.

Den friheten måste försvaras.