Hög tid att ändra direktiven till LSS-utredningen

Hög tid att ändra direktiven till LSS-utredningen

Häromdagen läckte det från den s k LSS-utredningen att den överväger att föreslå indragen assistans för barn under 12 år och för äldre över 80.

Det föranledde den ansvariga ministern Åsa Regnér att göra en kommentar på Facebook: ”LSS-utredningen har i uppdrag att skapa ett bättre system som bidrar till ökad delaktighet … Vi vill se en bättre och tydligare lagstiftning som ger bättre möjligheter för barn och vuxna med funktionsnedsättning att leva självständiga liv och vara delaktiga i samhällslivet … Vi ska ha ökad trygghet och mer delaktighet. Inget annat.”

Det låter betryggande. Problemet är att det inte är sant. Det uppdrag som hon och regeringen har gett till LSS-utredningen är att föreslå nedskärningar av assistansen. Vi har nu haft tillfälle att läsa det nu föreliggande utkastet. Det ska understrykas att det är ett utkast och att vi inte vet hur det slutliga förslaget kommer att se ut. Men det visar vilken typ av förslag som måste komma om utredningen ska fullgöra det uppdrag regeringen har gett den.

På ett par punkter förs resonemang om att ökade möjligheter till assistans skulle kunna vara motiverade, men utredningen anser sig på grund av direktiven förhindrade att lägga fram sådana förslag. Förbättringar är alltså uteslutna.

Barn upp till 12 år och deras familjer ska i stället för assistans erbjudas ett nytt stöd som kallas ”omvårdnad och stöd av barn”. Det handlar om professionell personal snarare än dagens personliga assistenter. Inom samma kostnadsram innebär det färre timmar än i dag, dvs en övervältring av omvårdnadsarbete på föräldrarna.

Ingen kan ha något emot att fler insatser än i dag erbjuds inom ramen för LSS. Den nya insatsen kan vara lämplig i vissa fall. Men det vore fel att, som utredningen är inne på, utesluta personlig assistans för barn. Säkert är det många föräldrar som även i fortsättningen föredrar den. Förslaget att dra in assistansen för personer över 80 år är cyniskt. Det handlar om väldigt få personer och knappast några besparingar.

De stora besparingarna ligger i två andra förslag.

Färre timmar till ”andra personliga behov”. I dag beviljas timmar dels till vad som i lagen kallas grundläggande behov, dels till andra personliga behov. Vad som räknas som grundläggande behov har successivt snävats in. För några år sedan räknades alla timmar vid måltider, nu bara tid för att föra maten till munnen. Tidigare räknades alla typer av- och påklädning, nu bara underkläder osv. Det innebär att många timmar som går åt vid måltider och av- och påklädning räknas som ”andra personliga behov”.

Utredningen vill nu begränsa timmarna för andra personliga behov till 15 i veckan. Dessa timmar tänker man sig ska användas till shopping, fritidsaktiviteter, träning m.m. Men de 15 timmarna kommer i många fall att gå åt till bl a måltider och av- och påklädning. Då blir det inte några timmar över för de andra tänkta aktiviteterna. Möjligheterna till delaktighet minskar drastiskt.

Utredningen föreslår också att assistans ska dras in för de ca 5 000 personer som i dag får sin assistans beviljad av kommunen. De personerna hänvisas till hemtjänst eller gruppbostad, ibland kanske kompletterad med ledsagarservice eller kontaktperson. Om igen försvinner i hög grad möjligheterna till delaktighet.

Åsa Regnérs tal om ”bättre möjligheter för barn och vuxna med funktionsnedsättning att leva självständiga liv och vara delaktiga i samhällslivet” framstår i ljuset av dessa förslag som en ren bluff.

Åsa Regnér framhåller i sitt uttalande att utredningens färdiga förslag kommer först i höst. Det är korrekt, men ska man skära ned på assistansersättningen som regeringen vill kommer man inte ifrån åtgärder av det slag som utredningen nu överväger.

Om Åsa Regnér menar allvar med sina fina ord om ”bättre möjligheter för barn och vuxna med funktionsnedsättning att leva självständiga liv och vara delaktiga i samhällslivet” måste LSS-utredningen få nya direktiv. NU.

Bengt Westerberg (L) f d partiledare, socialminister 1991-94

Monica Lundin (L) riksdagskandidat Dalarna i höstens val

Publicerad i Dalademokraten 1 mars 2018

LSS på sossevis

På kommunfullmäktigemötet i december 2016 lade jag en motion om att införa akutstopp och stoppa omprövningarna i omsorgsnämnden vad gäller LSS-behövande för att säkerställa att kommunens agerande inte strider mot Förvaltningslagen och att LSS-lagstiftningens ursprungliga ambition som frihets- och rättighetslagstiftning efterlevs.

På kommunfullmäktige i juni 2017 fick Liberalerna avslag på detta från S-majoriteten. Sedan dess har Högsta Domstolen reagerat på hur Försäkringskassan övertolkar domarna kring personlig assistans, Försäkringskassan har agerat gentemot regeringen och bett om en snabbutredning för att Försäkringskassan ser risken med ödesdigra konsekvenser till följd av dessa domar. Regeringen agerade också till slut förra månaden och har fryst omprövningarna till följd av den här utvecklingen.

Vid kommunfullmäktige i november 2017 ställde jag en interpellation till omsorgsnämndens ordförande Anita Nordström om just detta och ställde frågan hur omsorgsnämnden avser att agera. Svaret jag fick var att en utredning skulle tillsättas och jag vädjade då till omsorgsnämnden och S-majoriteten om att frysa omprövningarna.

Till följd av interpellationen lade Liberalerna tillsammans med Alliansen ett förslag på omsorgsnämnden 22 november om att stoppa alla omprövningar av assistansbeslut enligt LSS. Förslaget togs till beredning. Den 3/12, var det omsorgsnämnd och majoriteten lade då ett förslag om temporärt avsteg från riktlinjerna för handläggning av stöd till personer med funktionsnedsättning i avvaktan på den lagändring som förväntas komma från riksdagen under våren.

Vi liberaler tycker detta är positivt men vi vill ta tillfället i akt att kommentera detta. Vi tycker det är anmärkningsvärt att majoriteten nu svänger i frågan. Vi tycker det är bra men ni har vaknat på tok försent. Många människor har redan fått avslag till följd av hårdare tolkningar från både stat och kommun.

Vi tycker det är anmärkningsvärt att majoriteten väljer att inte ta upp Liberalernas och Alliansens förslag i omsorgsnämnden utan det ska än en gång ut se som att det är majoriteten som agerar proaktivt. Så är dock inte fallet. Majoriteten och tjänstemannakåren har hållt emot i den här frågan i omsorgsnämnden under lång tid. Så jag vill ta tillfället i akt att nämna att vi i från Liberalerna har agerat gentemot kommunen i denna fråga i över ett år nu. Vi har agerat för att regeringen på riksnivå och S-majoriteten på kommunnivå till slut skulle inse vilka konsekvenserna blir. Vi har agerat för att få tillstånd en förändring och vi skulle vilja påstå att vi till slut har kommit en bit på väg. Men ibland vore det inte fel att från majoritetens sida faktiskt se att vi kan komma överens om saker över blockgränsen, till gagn för våra Borlängebor och de människor som är mest utsatta i samhället.

Samtidigt varnar människor från funktionshinderrörelsen i Borlänge och Falun att omsorgsnämndens beslut inte kommer spela så stor roll. Här är ett citat från Bo Gunnar Karlsson, engagerad anhörig:

Jag vill försöka vara en positiv Borlängebo och se ljusglimtarna men orkar snart inte med mer spel för galleriet, vare sig det är från kommuner eller staten. Omsorgsnämnden i Borlänge säger att man tagit beslut om att inte följa Försäkringskassans tolkning av LSS av hänsyn till brukare. Det enda som skett är att man valt att inte följa den senaste domen från juni 2017 och som verkställdes i november 2017. I övrigt kommer Borlänge kommun driva sin hantering av assistansbeslut exakt på samma sätt som före november 2017. Man tar fortsatt enbart tidsbegränsade beslut, och som kräver nyansökning när beslutet löper ut. Nyansökningar som, med stöd av Försäkringskassans rättspraxis kring de övriga domarna som kommunen även fortsättningsvis väljer att följa, stänger de flesta funktionsnedsatta utanför rätten till assistans.

Den här frågan är svår och det är många detaljer vi ska förstå oss på. Om det är så att Borlänge kommun fortsatt kommer att göra bedömningar utefter förvaltningsrättens domar från 2009, 2012 och 2015 kommer vi inte få så stor skillnad i besluten tyvärr.

Men tro mig, vi kommer med fortsatt intresse och stridslystnad följa utvecklingen av LSS inom Borlänge kommun. Vi ger oss inte förrän LSS-lagstiftningen åter blir den frihets- och rättighetslagstiftning som Liberalerna med Bengt Westerberg en gång i tiden skapade.

Vad tycker du om det här? Kontakta mig gärna.

Önskar er en fortsatt bra kväll och vecka!

/Monica

Vad gör Borlänge kommun efter regeringens LSS-omsvängning? Jag frågar på tisdag.

Interpellation till följd av regeringens omsvängning inom LSS

Regeringen har nu till slut tvingats agera i LSS-frågan efter långa och hårda påtryckningar från den samlade funktionshinderrörelsen, en samlad politisk opposition över blockgränserna och även utifrån ett skarpt besked om allvarliga konsekvenser från Försäkringskassan och domare i högsta förvaltningsdomstolen. Äntligen agerar Regeringen! Tack! Dock sker det alldeles försent och med otillräckliga insatser, vilket en samlad politisk opposition från vänster till höger tillsammans med funktionshinderrörelsen omedelbart efter regeringens besked med rätta konstaterade. De föreslagna lagändringarna kommer troligtvis innebära att kommunerna kommer få färre nya individer att ombesörja personlig assistans för, då Försäkringskassans omprövningar, och därmed indragen statlig assistans, nu fryses. När nu kommunen inte kommer belastas ekonomiskt av ytterligare funktionsnedsatta som blir avvisade från den statliga assistansersättningen bör kommunen därmed kunna möta dessa individers behov på samma likvärdiga villkor som för de individer som har statlig assistans.

Liberalerna tycker det nu är viktigt att på ett mycket bättre sätt stödja de individer i kommunen som den senaste tiden har fått sin statliga eller kommunala assistans indragen och att ge dessa individer samma livsförutsättningar med personlig assistans som de skulle haft om de inte i ett tidigare skede förlorat, eller blivit nekad, statlig assistans på grund av de domar som regeringen nu utreder och som ligger till grund för frysningen av omprövningar.

Ett antal personer i Borlänge kommun har under den gångna tiden förlorat sin kommunala assistans via LSS och ersatts med beslut enligt Socialtjänstlagen, som t ex gruppbostad. Detta är beslut som ännu inte verkställts då det saknas gruppbostäder men som innebär att den enskilde lever med en ständig ovisshet om framtiden. Med stöd av det som nu sker nationellt, och där minister Åsa Regnér uttalat att människor i väntan på den stora LSS-utredningen ska känna trygghet i sin personliga assistans, och alla omprövningar därför fryses främst fram till hösten 2018, bör kommunen möta sina invånare med samma stöd.

Liberalerna förutsätter nu självklart att Borlänge kommun omgående inför ett akutstopp, vilket Liberalerna lade motion om förra året, och omgående fryser alla eventuella omprövningar av assistansbeslut enligt LSS helt i enlighet med kommande lagändring och Försäkringskassans omedelbara agerande samt att vi från kommunens sida bättre stödjer de individer i kommunen som den senaste tiden har fått sin statliga eller kommunala assistans indragen.

Med anledning av detta ställer jag och Liberalerna i Borlänge följande frågor till omsorgsnämndens ordförande Anita Nordström på kommunfullmäktige den 21/11:

  1. Tycker du som omsorgsnämndens ordförande, att regeringens omsvängning i LSS-frågan, nu föranleder dig att agera i den här frågan, till förmån för Borlänges LSS-användare? I så fall hur?
  2. Hur ser du på att från kommunens sida nu bättre stödja de individer i kommunen som den senaste tiden har fått sin statliga eller kommunala assistans indragen och att ge dessa individer samma livsförutsättningar med personlig assistans som de skulle haft om de inte i ett tidigare skede förlorat, eller blivit nekad, statlig assistans?
  3. Hur många personer i Borlänge har under de senaste två åren förlorat sin kommunala assistans via LSS och ersatts med beslut enligt Socialtjänstlagen, som t ex gruppbostad?
  4. Försäkringskassan har lämnat besked om att omedelbart avstå eller frysa alla omprövningar av befintliga, ännu inte indragna beslut, i väntan på den statliga LSS-utredningens slutsatser och de åtgärder som den leder fram till. Är Borlänge kommun, med anledning av regeringens ”åtgärdspaket”, beredd att ge sina invånare samma trygghet fram tills dess att LSS-utredningen lämnat sina svar, och därmed avstå eller frysa omprövningar av kommunala beslut om assistans enligt LSS, vilka berörts av de senaste årens ifrågasatta domar från högsta förvaltningsdomstolen?
  5. Regeringen ifrågasätter nu äntligen den rättspraxis som skapats inom LSS de senaste åren. Är Borlänge kommun beredd att återge tryggheten till dem som förlorat sin kommunala personliga assistans och i stället ersatts med insatser enligt Socialtjänstlagen?
  6. Som en konsekvens av den ökade andelen kommuninvånare som förlorat, eller skulle komma att förlora, sitt beslut om personlig assistans och i stället skulle få kommunalt beslut om insats enligt Socialtjänstlagen, som t ex gruppbostad, skulle fler gruppbostäder behövas i Borlänge. Hur tänker Borlänge kommun agera, med anledning av den pågående LSS-utredningen och signalerna i regeringens nu aktuella och akuta åtgärdspaket, vad gäller planeringen av utbyggnaden av gruppbostäder? Kommer kommunen avvakta byggande av gruppbostäder, avsedda för dem som förlorar sin assistans, i väntan på konsekvenserna av den pågående LSS-utredningens slutsatser?

Jag hoppas, hoppas, hoppas att jag får insiktsfulla svar från S-majoriteten som här i Borlänge stöds av Vänstern, Miljöpartiet och Omsorg för alla. När vi debatterade frågan senast saknade jag förståelsen för de drabbade hos de styrande.

I morgon kör vårt landsmöte igång i Västerås. Jag hoppas hinna återkomma med rapporter därifrån.

Liberala hälsningar från Monica

Assistansbild