Mer liberal politik i Borlänge

Igår blev det klart och det var en historisk dag!

Efter långa förhandlingar och flera medlemsmöten senare är det nu klart att två borgerliga partier för första gången tar plats i Borlänges styre och vi har en mittenmajoritet. Vi som kommer samarbeta den kommande mandatperioden i Borlänge är Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Omsorg för alla. Vi styr genom en majoritet, vilket betyder att vi har majoritet i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser.

Efter långa förhandlingar har vi enats om ett 100-punktsprogram. I valrörelsen gick vi i Liberalerna till val på att genomföra så mycket liberal politik som möjligt i Borlänge och vi drev i huvudsak 5 områden:

  • Skola i världsklass
  • Fungerande integration
  • Värdig omsorg
  • Trygghet i samhället
  • Framgångsrika företagare

Alla dessa områden finns med i plattformen och vi har fått genom många av våra mer detaljerade förslag. Några av de saker vi kämpat för och fått gehör för är:

Skola i världsklass

  • Fokus på ökad arbetsro, trygga elever och höjda kunskapsresultat i skolan
  • Aktivt skolval där regler och kostnader för busskort skyndsamt ska ses över för att underlätta elevens skolval
  • Skolverksamheten ska formas utifrån elevernas behov. Lärarna ska ges bättre förutsättningar för att individualisera undervisningen för att bättre kunna möta varje elevs behov
  • Höjda lärarlöner
  • Nolltolerans mot kränkningar inom skolan
  • Krafttag mot segregationen i skolan
  • Prioritera de skolor och förskolor med störst utmaningar
  • Tydliga roller och förväntningar mellan elever, lärare, föräldrar och skolpersonal
  • Rektorerna ska fungera som, och ges förutsättningar att vara, pedagogiska ledare

Fungerande integration

  • Öka deltagandet i svenska för invandrare och kombinera det med jobb och praktik.
  • Bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck
  • Minska trångboddheten
  • Bryta bostadssegregationen
  • Satsa på förebyggande arbete där skola, socialtjänst, polis och fritidsgårdar samverkar. Dessa ska ingripa snabbt när ett barn eller ungdom är på väg in i ett destruktivt beteende
  • Utvärdering av Träffpunkt Paradiset och dess framtida drift med efterföljande diskussion/beslut om fritidsgård i kommunal regi eller inte
  • Inga pengar ska gå till föreningar som motverkar jämställdhet och integration

Värdig omsorg

  • Samarbeta med Landstinget Dalarna för att motverka barn och ungdomars psykiska ohälsa och prioritera tidiga insatser
  • Ökad valfrihet i äldreomsorgen. Vi ska utreda hur vi kan införa olika valfrihetsreformer under mandatperioden
  • Inga förändrade biståndsbedömningar i LSS pga förändrad rättspraxis
  • Utveckla den dagliga verksamheten för LSS-gruppen
  • Säkerställa att all personal har god språkkunskap, kan tala och förstå det svenska språket så att inga missförstånd uppstår i vård och omsorg av våra äldre

Trygghet i samhället

  • Trygghetssatsningar
  • Ordningsvakter på platser där det behövs i väntan på att fler poliser utbildas

Framgångsrika företagare

  • Fokus på ökat företagande och jobbskapande
  • Underlätta upphandling för små och medelstora företag
  • Borlänge kommun ska inte bedriva verksamhet som innebär osund konkurrens

Övriga frågor

  • Utreda förutsättningar för ett ridhus i kommunens norra delar
  • Fortsätta utveckla kommunens styrmodell
  • Utveckla formerna för att följa upp och utvärdera mål och arbetsinsatser

Sedan håller vi också vad vi lovat våra väljare, att hålla Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna borta från ett styre för att kunna skapa så mycket liberal politik som möjligt. Det får då också konsekvensen att det inte blir något alliansstyre i Borlänge, vilket många hoppats på och jag förstår att många också är besvikna till följd av vårt partis beslut. Men mandatfördelningen visade att stöd av SD, aktivt eller passivt, var nödvändigt för att ha ett alliansstyre i Borlänge och det har vi tydligt sagt nej till före, under och efter valet och vi håller rakryggat fast vid våra värderingar.

Vi kommer nu göra vårt allra bästa att tillsammans med Centerpartiet driva på för den liberala politik som vi fått genom i förhandlingarna.

Liberalerna får huvudansvaret för förskola och grundskola i Borlänge med ett heltidskommunalråd och vi tar oss an de utmaningarna med stor ödmjukhet men också med mycket målmedvetenhet. Nu tar partiets interna nomineringsarbete vid men jag har meddelat att jag självklart står till partiets förfogande för den kommunalrådspost och ordförandepost som är aktuell.

Här kan ni läsa och titta på nyhetsrapportering gällande mittenmajoriteten.

Bästa hälsningar från Monica

P.S Ber er nu att hålla kommentarerna snygga i ev påföljande kommentarer och respektera tagna demokratiska beslut av våra medlemmar. Grova påhopp, hat och hot rensas bort.

Låt lärarna vara lärare

Anställ 18 000 lärarassistenter i skolan

Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. De måste få resurser och förutsättningar nog att lyckas. Liberalerna har tidigare föreslagit både fler karriärvägar och bättre villkor för vidareutbildning för att stärka yrkets attraktivitet. Vi har föreslagit en ytterligare en miljardreform för att utveckla läraryrket: ett riktat statsbidrag för att anställa 18 000 lärarassistenter som ska avlasta Sveriges lärare. Det behövs för att sätta skolan först.

1080x1080_lararassFÖRSLAGET I KORTHET

• Fullt genomfört ska 18 000 lärarassistenter kunna anställas i den svenska skolan genom ett riktat statsbidrag om 3,1 miljarder kronor per år. Satsningen möjliggör att en läraras- sistent uppskattningsvis kan anställas per fem legitimerade lärare. Det skulle för t ex Borlänges del innebära 115 lärarassistenter.

• Statsbidraget ersätter halva kostnaden för lön och sociala avgifter. För att möjliggöra en ordnad rekrytering och utbyggnad bör satsningen fasas in under de tre åren 2019–2021.

• Lärarassistenter är inte lärarersättare eller lärarvikarier, utan just assistenter som assisterar. Arbetsuppgifter kan till exempel vara att vara rastvakt, hålla koll på elever som får kvarsittning eller visas ut ur klassrummet, frånvaroregistrering och uppföljning, eller administration kring nationella prov och andra prov.

Här nedan kan du läsa rapporten som Liberalerna har tagit fram som beskriver bakgrund och förslaget mer i detalj.

Bakgrund: En växande lärarbrist

Det råder omfattande lärarbrist. För få vill bli lärare, det är svårt att rekrytera behörig personal och de lärare som finns upplever en stor stress. Sex av tio lärare har övervägt att lämna yrket. Allt tyder också på att lärarbristen kommer att växa under kommande år. SCB:s prognos är att det kommer att saknas 20 000 lärare år 2035 – och det gäller bara lärare i grundskolans tidiga år.

Enligt Skolverket behöver det rekryteras 77 000 lärare åren 2017–2021, även därefter är rekryteringsbehovet fortsatt högt. Skolverkets bedömning är att om inget förändras kommer det att saknas omkring 80 000 lärare om 15 år.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) visade redan 2016 att för att täcka lärarbristen skulle var fjärde behöriga gymnasieelev behöva utbilda sig till lärare – varje år de kommande 15 åren. Flera myndigheter och organisationer har mot denna bakgrund dragit slutsatsen att lärar­krisen inte går att lösa enbart genom att utbilda och behålla fler lärare i yrket. UKÄ har exempelvis vid flera tillfället påtalat att enbart fler platser på lärarutbildningen inte kommer att räcka för att möta bristsituationen.

Utbildade lärare måsta istället avlastas för att få tid att kunna förbereda och ägna sig åt sin huvudsyssla: att lära ut. Detta är en avgörande dellösning för att möta lärarbristen, öka yrkets attraktivitet och höja resultaten i den svenska skolan. Precis som exempelvis poliser har civi­ lanställda som stöttar, ska lärare ha det stöd som krävs för att de ska kunna fokusera på sin kärnuppgift.

”Att avlasta lärare så att de kan fokusera på att planera, genomföra och följa upp undervisningen framstår som den viktigaste faktorn. Detta kan exempelvis göras genom satsningar på att anställa stödpersonal och ha effektiva administrativa system.” Skolverket (2018)

”… men också om hur de legitimerade lärarna i högre grad tillåts fokusera på läraryrkets kärna och frigörs från administrativa och andra sysslor i den mån det är möjligt. Ett stöd med sådana arbetsuppgifter av andra yrkeskategorier skulle sannolikt också göra läraryrket mer attraktivt.” UKÄ (2016)

”Använd lärarkompetensen klokt och se över möjligheten att inrätta en ny befattning: lärarassistenter. Lärarassistenter kan avlasta lärarna genom att ta hand om praktiska göromål som till exempel blankett- och informationshantering, kopiering och iordningställande av teknik.” Lärarförbundet (2016)

”Låt huvudmännen söka statliga medel för att kunna anställa lärarassistenter till skolorna”. Lärarnas riksförbund (2016)

”De lokala arbetsgivarna behöver arbeta med en rad olika åtgärder […] att andra yrkesgrupper kompletterar lärare i skolan…” SKL (2018)

Förslaget: 18 000 nya lärarassistenter till skolan

Liberalerna föreslår mot denna bakgrund en omfattande satsning så att huvudmän för grund­ och gymnasieskolan, samt motsvarande skolformer, ska kunna genomföra en mycket kraftig utbyggnad av antalet lärarassistenter i skolan.

Förslaget innebär att det införs ett statsbidrag som fullt utbyggt möjliggör anställning av
18 000 lärarassistenter i den svenska skolan. Staten ersätter genom statsbidraget halva kost­ naden för lön och sociala avgifter. För att rekrytering och utbyggnad ska kunna ske i ordnade former, bör satsningen fasas in under åren 2019–2021. Fullt genomförd omfattar den statliga satsningen cirka 3,1 miljarder kronor årligen, en summa som med medfinansiering ger cirka en lärarassistent per fem legitimerade heltidslärare i de berörda skolformerna.

1080x1080_lararass2Syftet med lärarassistenter är att de ska kunna ta över olika administrativa arbetsuppgifter från lärarna och fungera som stöd både i klassrum och på skolgården. Lärarassistenter är alltså inte lärarersättare eller lärarvikarier, utan just assistenter som assisterar. Arbetsuppgifter kan till exempel vara att vara rastvakt, hålla koll på elever som får kvarsittning eller visas ut ur klassrummet, frånvaroregistrering och uppföljning, eller administration kring nationella prov och andra prov.

Det centrala är att lärarassistenten skapar förutsättningar för lärare att kunna fokusera på undervisningen och dess för­ och efterarbete. Som åtgärd bidrar den därför till att både minska lärarbristen, öka attraktiviteten i läraryrket och att resultaten i skolan höjs när lärarna får mer tid till förberedelse, genomförande och efterarbete när det gäller undervisningen.

Lärarassistenter kan ha olika bakgrunder. Ibland, men inte alltid, har de en kortare utbild­ning från exempelvis folkhögskola eller yrkeshögskola. En sådan utbildning kan exempelvis omfatta det svenska skolsystemet och dess styrdokument, skoladministration och IT­-kunskap. Något krav på särskild utbildning vid sidan av gymnasiekompetens ska dock inte ställas för anställning under statsbidraget.

EXEMPEL PÅ ARBETSUPPGIFTER FÖR LÄRARASSISTENTER

• Rastvakt, matvakt och provvakt
• Hålla koll på elev som får kvarsittning eller utvisas ur klassrummet
• Frånvaroregistrering och uppföljning
• Iordningsställa klassrum inför och efter undervisning,
• Kopiering
• Administration kring prov
• Dokumentation kring händelser i skolan, t.ex. kränkande behandling • Läromedelsadministration
• Enklare IT-hantering inför lektioner och rapportering av fel
• Hjälp vid planeringsmöten
• Hjälpa till vid friluftsdagar och andra sportaktiviteter mm
• Enklare föräldrakontakter

 

En del i en bred politik för att höja läraryrkets status

Skickliga lärare med god löneutveckling, bra arbetsvillkor, stor auktoritet och tydliga befo­ genheter i klassrummet är avgörande för att höja resultaten i skolan. Förslaget om 18 000 nya lärarassistenter är en del av en bred reformagenda för att återupprätta statusen och attraktions­ kraften i läraryrket. Liberalerna har bland annat tidigare föreslagit:

  • Förstatliga skolan. Kommunaliseringen av den svenska skolan bidrog till ett fall i läraryrkets status. Vi vill förstatliga skolan så att alla lärare får möjligheten och resurserna nog att lyckas i Sveriges viktigaste yrke.
  • Höj lärarlönerna. För att motverka lärarbristen måste lärarnas karriärmöjligheter stärkas. Vi vill införa huvudlärare för alla ämnen där nationella prov förekommer med ett lönepåslag om 5 000 kronor per månad. Därutöver vill Liberalerna ha lektorer med en lön på 10 000 kronor extra per månad.
  • Bättre villkor för vidareutbildning. Liberalerna vill införa en ettårig betald vidareutbildning i ämneskunskaper på universitet för alla legitimerade lärare inom grundskolan och gymnasiet.
  • Lugn och ro i klassrummet. För att alla elever ska nå kunskapsmålen behövs lugn och ro i klassrummet, men ordning och reda påverkar också lärares arbetsmiljö. Utsatta skolor ska ges stöd för långsiktiga insatser för studiero, lärarna ska ges ökade befogenheter i klassrummet och alla klassrum ska vara mobilfria.
  • Bryt tabut mot nivåindelning. Många lärare har idag ett svårt uppdrag i att både under- visa en stor klass och ge tid och uppmärksamhet till de elever som behöver extra stöd eller extra uppsyn för att inte störa andra. Vi vill att fler elever ska kunna få särskild undervisning i smågrupper. Det är bra för eleverna, men också för att fler lärare ska få en bättre arbetssituation med rimliga förutsättningar.
  • Stärk tilliten till professionen. Läraren är skolans viktigaste resurs. Därför är det viktigt att läraren får använda sina pedagogiska kunskaper och inte ständigt känna sig jagad av elever och föräldrar som lägger sig i undervisningen. Skollagen ska förtydligas så att det tydligt framgår att lärarna bestämmer över undervisningen.
  • Reformera lärarutbildningen. Vägen till att långsiktigt göra läraryrket attraktivt för fler går inte via låga krav. Det ska därför krävas mer än idag för att komma in på lärarutbildningen. Det bör ske genom både högre antagnings- och behörighetskrav, exempelvis genom ett krav på lägst slutbetyg C i relevanta ämnen från gymnasiet. Ett lämplighetsprov vid antagningen ska införas för att undvika att de som uppenbart är olämpliga att bli lärare antas.

LÅT LÄRARNA VARA LÄRARE!

Liberalernas kommunbudget i Borlänge

Idag lade vi fram vårt förslag till budget i Borlänge kommun. På länken nedan kan du läsa budgeten i sin helhet och sedan kan du läsa vad jag framförde i mitt inledningsanförande.

Vårt budgetdokument: Budget_Liberalerna_2019-2022

”Ordförande, presidium, ledamöter och Borlängebor.

Jag vill för Liberalernas räkning berätta hur vi ser på Borlänge som kommun och vår verksamhet de kommande 4 åren. Vi lägger en egen budget från Liberalerna i år för att tydligare kunna visa vilka frågor som är viktiga för oss.

Det har varit en intressant process när vi inte sitter i budgetberedningen men vi har gjort ett bra arbete i vår grupp och kommit fram till de prioriteringar vi vill göra under de kommande 4 åren. Precis som övriga Alliansföreträdare nämnde så har vi några gemensamma utgångspunkter med Alliansen och dem ansluter vi oss till.

Våra liberala ramar är framför allt fokuserade på fyra områden:

  • Skola i världsklass
  • En fungerande integration
  • En värdig omsorg
  • Ökad trygghet i vårt Borlänge

Vi lever i en fantastisk kommun med härliga människor, bra kommunal och privat verksamhet, underbar 35102798_10155806188098710_2470096727709843456_onatur, många drivna företagare. Det finns väldigt mycket bra i vår kommun. För oss iLiberalerna är det viktigt att vi ser det som är bra samtidigt som vi tar itu med de utmaningar som väntar. Det är viktigt att vi pratar om vår kommun i glada färger och inte bara i svart-vitt. Vi måste kunna hålla flera bollar i luften samtidigt och inte bara se det som fungerar dåligt utan samtidigt lyfta det positiva vi gör. Det tycker jag är politikers uppgift att gå före och vår uppgift som folkvalda.

Som liberal vill jag något annat än att stämma in i klagosången som vi ser från missnöjespartier och antiliberala krafter i vårt land och världen över. I stället för framtidstro växer nu en misstro mot kunskap, politik och demokratiska strukturer i vårt samhälle. Frustration bland människor skapar en längtan efter snabba och enkla lösningar där lätt missnöjet vinner mark. Vi har alla ett ansvar för att det politiska samtalet ska bli mer sansat och lösningsfokuserat och baseras på fakta och förnuft.

Jag skulle vilja påstå att liberala värderingar behövs mer just nu än tidigare. Ju mer extrema krafter tar för sig, desto fler efterfrågar tydliga frihetliga värderingar, politiskt ansvarstagande och ett politiskt samtal om lösningar. Som liberaler tar vi strid för liberala kärnfrågor som att satsa på kunskap, att öka människors möjligheter, stärka vår rättsstat och säkra jämställdheten.

Jag vill gärna läsa Liberalernas vision för Borlänge:

I Liberalernas Borlänge får du och din familj skola, vård och omsorg med hög kvalitet som dessutom är baserat på ditt val.

I Liberalernas Borlänge erbjuds du och din familj livskvalitet och möjligheter till ett rikt kultur-, fritids och nöjesliv.

I Liberalernas Borlänge arbetar vi för att ingen ska hamna i utanförskap. Stöd och hjälp ska ske så tidigt som möjligt, därför är skolan så fundamentalt viktig.

Låt mig kort presentera våra prioriterade områden:

Vi sätter skolan först. Vi måste ha en skola i världsklass.

Det finns ingen bättre integrationspolitik än en skola i världsklass. Det finns inget mer brottsförebyggande än en skola i världsklass. Det finns ingen större frihetsreform än en skola i världsklass.

Under snart 15 år som fritidspolitiker i den här kommunen har förskola och skola varit mitt huvudfokus och jag känner mig så klart mycket hemma i mitt parti som därför sätter skolan först. Vi vill sätta två tydliga mål för skolan: trygga elevSkola_skriverer och höjda skolresultat.

För att uppnå detta föreslår vi:

Lugn och ro i klassrummet, mobilfria klassrum, lärarlönelyft, rektorslönelyft, bättre villkor och arbetssituation för lärarna och elevhälsoteam och trygghetsteam som stöttar elever och lärare utanför klassrummet. För barn vars föräldrar inte kan eller har knackig svenska är kunskapsskolan helt avgörande. Vi vill prioritera modersmålslärarnas situation, behörighet och löner.

Styrkedjan mellan nämnder och verksamheter måste förtydligas. Skolverksamheten måste formas utifrån elevernas behov. Rektorer ska därför kunna besluta om särskilda undervisningsgrupper och således kunna nivåanpassa undervisningen för att bättre kunna möta våra Borlängeelevers behov. Vi vill också ha en central resurspott tillgänglig för skolorna att söka.

Fungerande integration är vårt andra prioriteringsområde

jobb1Det måste bli enklare att snabbare komma i jobb och egen försörjning, även för dem som inte pratar bra svenska eller saknar utbildning. Det måste löna sig att gå från bidrag till jobb. Deltagandet i sfi måste öka och vi vill att det ska vara möjligt att kombinera det med jobb och praktik. Fler kvinnor måste komma i jobb och lära sig svenska. Vi vill satsa extra mycket på skolorna i våra segregerade områden och erbjuda lärarna ännu högra lärarlöner på dessa enheter.

Inga pengar ska gå till föreningar som motverkar jämställdhet och integration. Hedersrelaterat våld och förtryck ska bekämpas. Satsningar för minskad trångboddhet krävs i våra segregerade områden.

Vi satsar på förebyggande arbete där skola, socialtjänst, polis och fritidsgårdar/Fryshuset samverkar. Fritidsgården Tjängan ska tas tillbaka i kommunal regi av just den anledningen.

En värdig omsorg är vårt tredje prioriteringsområde

Det är en grundläggande fråga om medmänsklighet att ge möjligheter till ett drägligt liv trots ålderdom, sjukdom eller funktionsnedsättning. De sista åren i livet ska vara precis lika värdefulla som de första. Ingen ska behöva vara orolig för att inte få den omsorg de behöver.gammal1

Valfriheten och självbestämmandet i omsorgen måste ökas och byråkratin minskas kring biståndsbedömningen. ”Vi är alla olika även när vi är årsrika.” Jag citerar gärna Barbro Westerholm, vår seniora riksdagsledamot.

Vi behöver fler platser i vård- och omsorgsboenden, trygghetsboenden och seniorboendet. Det sociala innehållet i äldreomsorgen måste utvecklas. Vi vill införa Lagen om Valfrihet (LOV). Privata aktörer måste tillåtas för att öka valfriheten. Både offentlig och privat verksamhet ska vara föremål för kvalitetskontroll. Vi vill därför införa en omsorgsgaranti med mätbara kvalitetsmål.

Den personliga assistansen (LSS) måste återställas så att biståndsbedömningarna stämmer överens med LSS-lagens ursprungliga intentioner.

Trygghet i samhället är vårt fjärde prioriteringsområde

gammal2.jpgVi ska ha trygghet i våra verksamheter och i våra bostadsområden. Det behövs fler poliser men i väntan på att dessa utbildas vill vi att Borlänge kommun anställer trygghetsvakter som kan öka säkerheten och tryggheten på de tider och platser som upplevs mest otrygga. Vi vill att skola, socialtjänst och polis ska arbeta mer förebyggande med barn och unga och ingripa snabbt när ett barnet är på väg in i ett destruktivt beteende. Vi vill se över så att utbudet av fritidsgårdar i kommunen täcker upp det behov som finns.

Utöver dessa områden har vi identifierat några övriga satsningar som vi vill göra:
  • Vi vill utreda och projektera för ett ridhus i Norr Amsberg.
  • Vi vill att en rimlig och realistisk nivå på städningen i kommunens lokaler fastställs eftersom en avsevärd fördyring har skett samtidigt som allmänna råd från Folkhälsomyndigheten och städrutinerna har skärpts orimligt mycket.
  • Vi tycker inte att kommunen ska konkurrera med privat verksamhet så vi vill lägga ut städningen på entreprenad igen.
  • Det sista jag vill nämna är att vi vill ha en systematisk och mätbar kvalitetsuppföljning av all kommunal verksamhet. Kopplingen mellan tilldelade resurser och uppnådda resultat måste bli ännu tydligare.

Liberalerna presenterar en realistisk budget där utgångspunkten är gällande budget för 2018 där vi indexuppräknar nämnder/styrelse med 1,5 % där inte särskilda satsningar görs.

Utifrån våra prioriterade områden gör vi de största satsningarna inom skola och omsorg men även Fritidsnämnden och Arbetsmarknads- och socialnämnden får tillskott utifrån vårt integrations- och trygghetsperspektiv.

Med det vill jag yrka bifall till Liberalernas budget.”

Önskar er en härlig kväll. Själv sitter jag kvar i fullmäktige i några timmar till. Det blir nog minst ett 12-timmarsmöte ikväll. Vi är på punkt 11 av totalt 27. Demokrati tar tid.

/Monica

Superhjalte

Får gymnasieeleverna i Borlänge kommun den undervisning de har rätt till?

Våra gymnasieutbildningar ska förbereda eleverna för fortsatta studier eller yrkeslivet. De är en förutsättning för att eleverna ska få friheten att bestämma över sina egna liv. I gymnasieskolan har eleverna rätt till en minsta garanterad undervisningstid, en lägstanivå förlärarledd undervisning. Nu visar det sig efter en granskning av Skolinspektionen att gymnasieskolornas uppföljning och definitionen av undervisningstid skiljer sig kraftigt åt. Läs granskningen här.

En del skolor räknar lärarlösa lektioner som undervisningstid, eller följer inte upp inställda lektioner och genomför dessa vid ett senare tillfälle. Det ser med andra ord bra ut på papperet, men eleverna kan förlora många timmars undervisningstid under sin studietid

Skola_skriver

Skolinspektionen har tittat på 25 gymnasieskolor och funnit att 14 av dessa hade en bristande uppföljning av den faktiska undervisningstiden. Det innebär att eleverna på de skolorna mister den undervisning de har rätt till.

Skolinspektionen identifierar att bristen uppstår eftersom det inte finns en tydlig uppföljning från huvudmannen, utan att ansvaret för uppföljning istället delegeras till rektorn. Det leder till att det ser olika ut på olika skolor, och så ska det självklart inte vara.

Alla gymnasieelever har rätt till full undervisning, oavsett skola. En god utbildning är en förutsättning för att eleverna ska få möjlighet att bestämma över sina egna liv och få alla möjligheter de har rätt till.

Med anledning av detta kommer jag ställa följande frågor på barn- och bildningsnämnden den 13 juni 2018:

  • Hur mäter vi den faktiska undervisningstiden i våra gymnasieskolor?
  • Hur ser den faktiska undervisningstiden ut i våra gymnasieskolor – uppnår vi den garanterade undervisningstiden!
  • Räknas lärarlösa lektioner som undervisningstid i våra gymnasieskolor?
  • Hur följer vi som huvudman upp den faktiska undervisningstiden och säkerställer att alla elever får den undervisning de har rätt till?

Monica_kf_170613

Här kan ni även läsa hur Svenska Dagbladet rapporterade om Skolinspektionens granskning.

Det här säger lagen:

I skollagen anges den garanterade (lärarledda) undervisningstiden i antal timmar. Elever på yrkesprogram har rätt till minst 2 430 timmar och elever på de högskoleförberedande programmen minst 2 180 timmar.

Antalet timmar ska ses som en undre gräns.

Enligt gymnasieförordningen ska ett läsår omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar. Utifrån den ramen fördelar skolhuvudmännen själva timmarna.

Jämnt fördelat över tre läsår motsvarar den garanterade undervisningstiden 20,25 timmar i veckan för yrkeselever och 18,2 timmar i veckan för elever på de högskoleförberedande programmen.

I utbildningen, men utöver undervisningen, ingår sådant som friluftsdagar, mentorstid, läxhjälp, studie- och yrkesvägledning och egna studier (läxor).

Källa: Skolinspektionen och SOU 2016:77

Jag önskar er en fortsatt härlig nationaldag!

/Monica

Pole position i Riksdagsrallyt

Jag är redo.

Som riksdagsetta på dalaliberalernas valsedel står jag i pole position.

Depåstoppen är gjorda. Det är tankat och klart.

Nu går loppet – 107 dagar kvar.

Vi gör det tillsammans! Utan dig når jag inte målflagg.

❎🏎🏁🇸🇪😃

#kryssamonica #monicalundin2018 #riksdagsrally

Jag tar fighten för företagarna!

IMG_9290

Monica tar fighten för företagarna.

Företagarna lägger grunden för vår välfärd. Idag har jag varit på valturné med Företagarna i Borlänge och Falun. Alltid lika roligt att besöka länets företag och jag imponeras än en gång av de företagshjältar vi har i vårt län! På kvällen var det debatt i Falun.

Varför är företagsamma människor och företag viktiga för Sverige och för Dalarna?

Utan företagen stannar Sverige. Vi har stora samhällsutmaningar i Dalarna och Sverige idag med fallande skolresultat, en integration av nyanlända som tar orimligt lång tid, växande vårdköer och att otryggheten upplevs öka i samhället. Därför är det nödvändigt att fler väljer att bli företagare samt att fler företagare skapar jobb, vilket ger ökade skatteintäkter. Dessa förutsättningar är ett måste för att stärka Sverige samt få en bra välfärd, öka konkurrenskraften och tillväxten.

Vad behöver förändras för att fler ska välja att starta, driva och utveckla företag?

Under min uppväxt på 70- och 80-talet kämpade min pappa som företagare för fri företagsamhet. Det är mycket vi behöver förändra i Sverige för att öka företagandet. Grundläggande är att jag känner att vi nu återigen måste ta upp kampen. Vi måste försvara företagsamheten då attityderna gentemot företagare försämras och det sprids rena felaktigheter om företagares vardag och förutsättningar att driva företag. Jag vill att det ska vara lönsamt att vara företagare och att ta risker. Jag vill att drivkraften hos företagarna belönas i stället för att de som vill ta chansen att förverkliga sina drömmar och idéer missunnas.

Vad måste vi göra för att få fler framgångsrika företagare?

Vi måste förbättra villkoren för företagare och reglerna ska vara enkla och tydliga. Jag önskar att vi kunde hamna i en kvalitetsdiskussion för välfärdsföretagen i stället för att prata vinstnivåer. Vi behöver införa avdragsmöjligheter för den som investerar i nya företag, forskning och utveckling. Vi behöver sänka bolagsskatten och slopa arbetsgivaravgifterna när unga och nyanlända anställs. Vi behöver liberalisera arbetsrättsreglerna (LAS) där kompetens ska väga tyngre. Dessutom tycker jag att fåmansbolagsreglerna (3:12-reglerna) ska ersättas med schablonregler och att småföretagens sjuklöneansvar ska slopas, för övriga företag ska i första hand den andra sjuklöneveckan slopas. Vi ska ha ett företagande värd namnet i Sverige. 

Tack alla inblandade för en bra dag och tack Företagarna för ett kanonarrangemang!

Somnar glad och förnöjd efter att till och med hann springa en femma efter debatten 🙂

God natt.

/Monica

Mobilfrihet

Jag ägnade förmiddagen igår åt barn- och bildningsnämnd. Alltid när vi sitter i möten fortgår arbetet utanför mötesrummet; inom politiken, på arbetsplatser, på skolor och förskolor. Mail samlas på, meddelanden, telefonsamtal väntar när mötet är slut. Jag har mer och mer de senaste åren tränat på att vara mer och mer närvarande vid mötena och det enkla jag då gör är att låta bli mobilen och inte vara digitalt uppkopplad hela tiden. Ibland går det bra, ibland går det mindre bra.

IMG_0538

Jag vet inte hur alla andra funkar men utifrån mig själv så vet jag hur distraherande mobilen och paddan kan vara med allt som händer på Instagram, Facebook, Messenger, LinkedIn, sms och mail. Jag finns i alla dessa forum och kommunicerar mycket med väljare, kollegor och bekanta via dessa, så aviseringar inne i dessa program samlas på rätt snabbt. Det kan därför vara enkelt att låta sig luras att kolla ofta men jag försöker mer och mer koncentrera tidpunkterna då jag går in och kollar och interagerar. Det undantag jag gör är att då och då kolla om jag fått samtal eller sms som rör barnen. Som följd av att jag låter mobilen ligga blir min koncentrationsförmåga högre, jag är närvarande, lyssnar mer aktivt, ställer mer frågor och jag blir också mer deltagande i diskussionerna på mötena.

Hemma har jag sedan mobilens intåg haft mer och mer tjafs med barnen. Det tillkommer därför fler och fler regler kring mobilanvändningen för oss allihop. Vi lägger bort mobilen när vi äter (kan tyckas självklart!), vi läser mer och mer böcker för att kompensera skärmtiden, vi försöker begränsa mobilanvändningen före läggdags (jag vet, det är supersvårt för mig också…)  Så klart får jag där som andra föräldrar träna på att vara en god förebild med min egen mobilanvändning. Ibland går det bra, ibland går det mindre bra.

Ingenting är svart eller vitt. Därför vill jag gärna problematisera kring vår mobilanvändning överhuvudtaget men framför allt i skolan, vilket blivit en aktuell fråga.

Mer och mer forskning varnar för vad mobilanvändning gör med våra hjärnor. Vad mobilanvändningen gör för koncentrationen och närvaron. Vad det utsätter hjärnan för i mängden av fler aktiva val som vi tar numera än tidigare, att en hjärna som ständigt tvingas skifta fokus kan påverkas negativt. Forskning visar också att vår hjärna kan förändras eller till och med krympa av att vi ständigt är uppkopplade med mobiler, läsplattor och datorer. Detta fenomen har också tidigare setts som ett resultat av långvarig stress. Det finns även studier om kopplingen mellan flitigt användande av smarta telefoner, ökad stress och att minnets funktioner försämras. Vissa forskare menar att beteendet kan liknas vid ett beroende  och ett begrepp finns till och med, ”nomofobi” – no mobile phobia – rädsla för att vara utan mobiltelefonen. Skärmens blåa ljus kan även störa sömnen på olika sätt, vilket minskar och fördröjer utsöndringen av hormonet melatonin som hjälper oss att bli sömniga. Sedan det här med koncentrationen. Jag läste att en forskare som heter Katarina Gospic sett att forskningen visar att vi tittar på mobiltelefonen i snitt 150 gånger per dag. För unga är siffran avsevärt högre. Samtidigt tar det enligt Katarina uppåt 25 minuter att återfå fullt fokus. Vad gör det med koncentrationen? tänker jag. Där fick jag en riktig tankeställare själv.

Jag tycker att den här forskningen ger insikter till mig som förälder och jag kommer än mer påverka mitt eget och mina barns användande nu när jag läst på mer.

Mobilanvändningen går ner i åldrarna. 78 % av 9-12-åringarna har en egen smartphone. 22 % har det alltså inte. Min nuvarande 4-åring blev tidigt mästare på både padda och mobil och surfar och letar barnfilmer på you tube, letar låtar på Spotify osv. Som förälder gäller det då att hänga med på vilka sidor barnen rör sig. Tycker ni andra att det är lätt? Det tycker inte jag. Är det bara jag som tycker att mina barn beter sig som drönare när de sitter vid mobilen, paddan eller spel? Man får inga svar utan ett Mmmm eller vänta… eller inga svar alls… och ja, jag kan låta likadan själv. Jag erkänner det.

Den 1 februari i år blev det lag på att vi inte får hålla mobilen i handen när vi kör bil. Det påverkar säkerheten och vi riskerar att köra ihjäl oss och andra när vi är fokuserade på mobilen. Den lagen verkar ha passerat utan större protester. Antingen fogar sig folk i det hela och pratar via bilens högtalare/handsfree eller så skiter man i lagen och riskerar böter. Något större uppror verkar det inte ha blivit av att staten går och in och stiftar lag över mobilanvändningen i bil.

Diskussion har det dock blivit kring Liberalernas förslag om mobilfria klassrum. Det ska tilläggas att det är elevernas privata mobiler vi avser. Det finns inget hinder till att använda digitala pedagogiska verktyg i klassrummet men då står skolan för den tekniska utrustningen. Rektor kan också besluta om undantag utifrån att en elev kan ha särskilda skäl att ha mobilen med sig i klassrummet.  Jag har funderat mycket på det här. Min första reaktion var att det där kan skolorna och rektorerna bestämma själva. Sådant beslut tog vi till exempel i Borlänge i enighet för inte så länge sedan. Sedan har jag börjat fundera, lyssnat runt, läst på om forskningen.

Alla skolor lyckas inte med mobilfria klassrum. Jag får rapporter från grundskolan och gymnasiet att elever filmar varandra och lärare i syfte att kränka varandra och att hota varandra under skoltid, att eleverna inte är lika aktiva på rasterna, att det blir konflikter inne i spelen som eleverna spelar på rasterna. Jag skulle säga att i de kommuner där skolor, rektorer och lärare inte har ordningsregler om mobiler eller där de inte lyckas efterleva överenskommen mobilfrihet får det stora konsekvenser och det är de svaga eleverna som drabbas.  De elever som har svårast att hänga med drabbas mest när arbetsron i klassrummet störs.

Detta stöds också av en brittisk studie från London School of Economics and Political Science som har undersökt vilken påverkan mobilförbud i skolan har för elevernas produktivitet och testresultat. Forskarna har tittat på vilka regler skolan i fyra brittiska städer har för mobilanvändning och jämför detta med uppgifter om hur eleverna presterar i skolan. Forskarna har följt elevernas resultat från 11 till 16 års ålder. Studien visar att elevernas resultat förbättrades generellt efter det att en skola infört mobilförbud. Provresultaten förbättrades med 6,4 %-enheter. Störst förbättring såg man bland de lågpresterande eleverna. Forskarna menar att studien visar att ditigala verktyg, som mobiltelefoner, har negativ påverkan på elevernas resultat genom att de distraherar eleverna. Men (och det här är viktigt) resultaten betyder inte att mobiltelefonerna aldrig kan vara ett användbart verktyg men det kräver att de används på ett genomtänkt och strukturerat sätt. Slutsatsen forskarna drar är att frågan om närvaron av mobiler i skolan inte kan lämnas därhän och att förbjuda mobiler kan vara ett enkelt sätt att utjämna skillnader inom skolsystemet utan att det kostar något.

Så varför är det en så het fråga i Sverige? I Frankrike har Macrons regering nyligen beslutat om totalförbud mot mobiltelefoner på alla skolor i hela landet. I Sverige är vi i Liberalerna ensamma om att föreslå mobilfria klassrum, med undantag av att mobilen får användas för relevanta saker i undervisningen.

Jag tycker att det är jättebra att vissa skolor och lärare tycker det funkar bra i dagsläget. Det jag tycker blir tydligt är att det är lärare med tydligt ledarskap och auktoritet som lyckas väl med att hålla ev mobilregler i schack, som tycker det är bra. En undersökning bland drygt 1500 lärare visade att 77 % tycker mobilförbud är bra. 51% tycker att mobilförbud är väldigt bra. Som en lärare uttryckte det: ”De är lite som zombies med telefonerna”.  De främsta fördelarna med mobilförbudet säger lärarna är:

1. Arbetsro i klassrummet (56%)

2. Färre fall av nätmobbning och nätkränkningar samt (14%)

3. Att eleverna umgås mer med varandra (13%).

Så baserat på den undersökningen menar majoriteten av lärarna att mobilförbud är något bra. Då tänker jag: Om vi vill ha en likvärdig skola ska vi då inte ge ett förstärkt lagstöd till de skolor, rektorer och lärare som känner att de behöver det? De skolor som lyckas med mobilfria klassrum gör ju det oavsett. 22 % av 9-12-åringarna i Sverige har inte en egen smartphone. Vad skapar det i elevgrupperna när vissa vill tillåta privat mobilanvändning i undervisningen. Då har jag inte ens kommit in på problematiken kring grupptrycket att ha den senaste mobilen, de senaste spelen, de senaste apparna…

Vad handlar det här om? Handlar det om att rektorer och lärare känner sig misstrodda, att de tror att vi politiker inte tror att de klarar av uppdraget? Det är oavsett verkligen inte avsikten. Jag står på lärarnas sida och vill att de ska känna ett så starkt stöd i ryggen som möjligt från mig som politiker. Likväl som jag vill att staten ska ta över den offentliga skolan för att försäkra en likvärdig skola över hela landet vill jag som politiker ge de bästa förutsättningar för lärarna och rektorerna att sköta sitt pedagogiska uppdrag. Hur ska vi annars kunna garantera att skolan ska vara kompensatorisk och likvärdig i hela landet?

Kan vi i Sverige idag garantera lugn och arbetsro i klassrummen? Nä, jag kan inte säga att vi kan det. Men genom att ha mobilfria klassrum i hela Sverige tror jag att vi är en god bit på väg.

Sedan måste jag bara få kommentera detta med att en liberal inte kan vara för ett förbud. Det är ju lika fånigt som att en liberal automatiskt skulle vara för fri mobilanvändning i bilen eller att en liberal automatiskt skulle vara för fri narkotika- eller alkoholanvändning oavsett vad det skulle få för konsekvenser för mina medmänniskor i samhället. Så är inte heller fallet. Jag tänker att vi i Liberalerna kan bättre än att kleta liberalstämpeln på varandra och beskylla varandra för att inte vara tillräckligt liberala. Bättre kan vi!

Det här blogginlägget väcker jättemånga frågor hos mig. Vad kan det här mer handla om? Vilken syn har vi på kunskapsinlärning? Vad kan vi göra åt lärarutbildningen när det gäller ledarskap, auktoritet, kunskap i pedagogisk teknik? Kommer vi se konsekvenser framöver där föräldrar som läser forskning osv begränsar sina barns mobilanvändande medan andra föräldrar inte gör det? Vad skapar det för konsekvenser i inlärningsförmåga och kunskapsresultat bland barn? Blir det en framtida klassfråga där mer pålästa föräldrar får mer alterta barn med högre kunskapsresultat som följd?

Men framför allt ta en funderare på hur mobilen och sociala/digitala media påverkar dig? Hur koncentrerad och närvarande blir du när du har mobilen närvarande?

#mobilfrihet #mobilfriaklassrum

Önskar dig en bra dag!

/

Monica

Skolpolitikerns möte med revisionen 

Jag har precis avslutat träff med revisorerna som barn- och bildningsnämndens vice ordförande. Både jag och nämndordförande är överens om att vi har en väl fungerande nämnd, med en stark majoritet och opposition. Vi utmanar varandra i de politiska frågorna samtidigt som vi ser utmaningarna i verksamheterna med t ex svårigheter att få behöriga lärare till Borlänge, att se och hjälpa varje elev men våra lösningar som ska ta oss till målen skiljer oss åt i vissa stycken. Jag får signaler från verksamheterna, lärare och föräldrar att barn faller mellan stolarna, att vårt statliga uppdrag inte uppfylls. 

Samtidigt så går vår nämnd med plusresultat, 13 mkr just nu, och vi får beröm av revisionen för väsentligt förbättrad budgetföljsamhet. Men vad gömmer sig bakom de sifforna? Jo, förskolan går plus med 5 mkr pga att vi inte får tag i förskollärare, grundskolan går back med 8 mkr pga ökade personal- och lokalkostnader samt att vi har en outnyttjad buffert på 16 mkr. Att vi inte får tag i behörig personal på förskolan och grundskolan är ett gigantiskt problem, som vi delar med resten av Sverige. Oavsett, bakom plusresultatet döljer sig en annan verklighet som vi måste bli bättre på att se. Jag efterlyser därför att vi mer noggrannt följer en mer verksamhetsnära statistik, som behöriga lärare, meritvärden, andel behöriga till gymnasiet tillsammans med en utökad dialog med verksamheterna. Jag lyfte därför till revisionen idag att vårt arbete med mål, måluppfyllelse, kvalitetsledning och styrning måste bli ännu bättre. I eftermiddag på barn- och bildningsnämndens arbetsutskott kommer jag därför med stöd av Alliansen att föreslå följande tillägg till vår nämndsplan inför 2018:

  • Ekonomisk styrning: Undersöka förutsättningarna för rektorerna och förskolecheferna att styra sin verksamhet och huruvida de tycker att styrmodellen är tillfyllest. 
  • Kontinuerlig uppföljning till nämnden av verksamheterna ekonomiskt, resultatmässigt och verksamhetsmässigt. Dialog med rektor direkt i nämnden. 
  • Redovisning av antal/andel obehöriga/behöriga lärare per ämne, årskurs och skola. 
  • Utredning och revidering av kostnaderna vid förändring av skolskjutsreglementet kopplat till bla det fria skolvalet.

Jag kommer också be om att få en redovisning av tidigare genomfört uppdrag om lärares/rektorers arbetssituation som jag initierade för många år sedan. Vad hände med det arbetet?

Jag önskar er en fortsatt trevlig torsdag! Nu ska jag vara konsult i några timmar innan nästa möte. 

/Monica


Bild från Palladium med några av Borlänges storheter Jussi Björling, Mando diao.  

Bra Bro(s)sberg! Äntligen lyssnar du :)

Bra Bro(s)sberg! Äntligen lyssnar du :)

Bra Ola Brossberg! Äntligen lyssnar Ola till kritiken och till polisen. Uppenbarligen lyssnar Ola inte på oss liberaler men bra att han ändå lyssnar på polisen och tar till sig kritiken om de problem som förekommer på Tjärna ängar och runt Träffpunkt Paradiset. 

Här kan du som DT:s Plus-kund läsa mer om hur han nu ändrat sig: Försoningsmötet – så ska kommunen och Polisen lösa Tjärna ängar-problemen

http://dt.se/dalarna/borlange/forsoningsmotet-sa-ska-kommunen-och-polisen-losa-tjarna-angar-problemen?referrer=app


Ola pratar i artikeln om att de ”delvis ska se över vuxennärvaron på gården”. Ola hade nämligen till slut ett möte med polisen: ”Det var ett bra och konstruktivt möte. Jag fick lite konstruktiv feedback av polisen med anledning av föreningsdriften och det finns saker vi ska ta till oss av” säger Ola i intervjun. 

Vidare fortsätter han: ”Det är några grejer vi ska jobba med mot föreningslivet. Vi ska delvis se över vuxnas närvaro på gården och regelverk kring föreningarna. Det har kanske varit en brist tidigare. Det kan uppstå situationer där vuxna måste agera.” 

Ola säger: ”De (polisen) framförde synpunkter kring attityd hos vissa ungdomar när polisen vistas där. Det handlar om värdegrunder gentemot varandra i samhället.” ”Vi ska formalisera regelverket kring hur föreningarna ska bedriva det här. När man startar upp såna här verksamheter måste det utvärderas. Det här är en naturlig följd. Vi vill ha en bra verksamhet. Det ska inte vara destruktivt.”

Först och främst blir jag förvånad att samarbetet inte varit reglerat tidigare när man faktiskt lämnar över en fritidsgårdsverksamhet. Sedan visar det sig också att varken Jan Björklund eller jag är fel ute i vår kritik. I slutänden är jag tacksam att vi agerade på uppgifterna vi fick från polisen. Det verkar nu bli bättring – för nu kommer vi till en av mina käpphästar – UTVÄRDERING.

Vad gäller Imse Vimse-verksamheten som är en öppen förskoleverksamhet, som drivs av Unga örnar i lokalerna och finansieras av Barn- och bildningsnämnden där jag sitter som 2.e vice ordförande, var kravet från start att det ska göras en riktig utvärdering för att få bidrag. I böjran av året yrkade jag i barn- och bildningsnämnden på att de får komplettera sin verksamhetsberättelse och bidragsansökan med en regelrätt analys och utvärdering. Mitt yrkande bifölls av nämnden. Utvärderingen höll inte måttet överhuvudtaget, vare sig för öppna förskoleverksamheten eller fritidsverksamheten. Det är min bedömning men nämnden var enig om behovet av utvärdering.  

Detta tillsammans med att områdespolisen ger varningssignaler om att det blivit sämre sedan fritidsgården inte är kommunalt driven är allvarligt tycker vi Liberaler. Det vi efterfrågar är att kommunen tar helhetsansvaret för vad som händer i Västra området och där är fritidsgården inkluderad. Jag vill se en fritidsgård med utbildad personal, med fältassistenter som jobbar förebyggande i området, tillsammans med skolan. Det innebär att kommunen är den aktör som polisen har kontakt med för att kontaktvägarna ska vara raka och inte uppdelat på flera föreningar. Föreningar får gärna samverka med kommunen så klart. I det här arbetet behöver fritidsnämnden kroka arm med oss i barn- och bildningsnämnden. Se det som en inbjudan Ola från nämndens liberala 2:e vice ordförande 🙂

Brossbergs besked är nu ett fall framåt, även fast jag så klart inte är helnöjd men vår motion ligger fast och kommunens ansvarstagande i området måste öka. Diskussionen kommer därför och måste fortsätta. 

Jag är tacksam att Jan Björklund besökte oss, att vi pratade med och lyssnade till polisen, att vi agerade. Jag hoppas och tror att det har skyndat på utvecklingen i Västra området i positiv riktning. Någonstans har ändå den liberala oppositionen gjort skillnad. Eller vad tror du?

Önskar er en härlig fredag!

/

Monica

PS. Klicka på bilden nedan så kommer du till artiklarna.

Världslärardagen och lärarranking i Borlänge

Idag är det världslärardagen och jag vill en dag som denna framhålla några av mina lärare genom åren: Ulf Swelander som uppmuntrade mitt intresse för engelska och skidåkning, Carl-Eric Ericsson som peppade mig till höjder i svenska och läsning, favvomatteläraren Yngve Grunditz, tyskaläraren Martha Stalby.. Åååh, det finns så många!! ( Inser att jag dessutom glömt några av deras namn! Det var ett tag sedan jag gick ut 9:an, 30 år nästa år så ok då.) Hur som helst; Lika många lärare finns det i Borlänge idag som varje morgon kliver upp och gör sitt bästa för Borlänges barn och unga. En stor eloge till er!

Sedan nås jag för minst sjunde gången av beskedet att Borlänge ligger i bottenligan i Lärarförbundets ranking, vi ligger fortfarande på plats 286 av 290 kommuner. Jag blir nedsänkt. Lika nedsänkt som jag kan bli ibland av att vara i opposition i den här kommunen. Man slår liksom pannan lite blodig och småsårig med sina försök att förändra i en liberal riktining. 

Här kan ni läsa artikeln från DT om hur resultaten ser ut för Dalarna:  http://www.dt.se/dalarna/orsa-ar-dalarnas-basta-skolkommun-se-hur-din-dalakommun-placerar-sig-pa-listan

Här kan pluskunder läsa och höra ordförandens svar på kritiken: http://www.dt.se/dalarna/borlange/tv-borlange-samst-i-lanet-i-ny-skolgranskning

Men så tänker jag: det är ju därför jag vill att staten ska ta huvudmannaskapet för skolan, för att styra upp och garantera en likvärdig skola i hela landet, i Sveriges ALLA kommuner. Det är därför jag de senaste tio åren i barn- och bildningsnämnden har tjatat om utvärdering, måluppfyllelse, relevanta och utvärderingsbara målsättningar, vikten av styrning och transparens, ledarskap på alla nivåer, ledarskap och arbetsro i klassrummet, höjda lärarlöner, mer kompetensutveckling, tidiga insatser redan på förskolan, att lärare får vara lärare, att rektorer får vara rektorer och att varje barn och ungdom ska få det stöd den har rätt till. Det som sitter i väggarna, i organisationen, måste få nytt syre och vädras ut. Personalen behöver ny energi och framtidshopp. Min känsla är att de inte har det idag. Men trots detta kämpar ni på! Stort TACK igen för era insatser, för varje unge, varje dag! 

Jag är inte nöjd med den här placeringen och det ska ingen politiker i Borlänge vara, oavsett färg. Och med det stretar jag envetet vidare. För att Borlänge ska få ett nytt politiskt liberalt ledarskap och en likvärdig skola för varenda unge. 

Monica Lundin

2:e vice ordförande Barn- och bildningsnämnden

Gruppledare Liberalerna Borlänge

Toppkandidat till riksdagen Liberalerna Dalarna