Pole position i Riksdagsrallyt

Jag är redo.

Som riksdagsetta på dalaliberalernas valsedel står jag i pole position.

Depåstoppen är gjorda. Det är tankat och klart.

Nu går loppet – 107 dagar kvar.

Vi gör det tillsammans! Utan dig når jag inte målflagg.

❎🏎🏁🇸🇪😃

#kryssamonica #monicalundin2018 #riksdagsrally

Liberalismens fiender och om mod att kämpa emot

Liberalismens fiender och om mod att kämpa emot

”Det tredje rikets verkliga fiende är liberalismen.”

Dessa ord har yttrats av Adolf Hitler. Och även Jimmie Åkesson, Sverigedemokraterna och nazistorganisationen NMR har utsett liberalismen till sin huvudfiende. I en tid där nationalister och populister breder ut sig både i Sverige och resten av världen med sitt hat och sina fördomar, lögner och förenklade lösningar så måste vi därför ta strid för de liberala idéerna om öppenhet, frihet, fakta och upplysning.

Så varför detta hat mot liberalismen?

1900-talets internationella politik präglades till stor del av en konkurrens mellan två helt olika samhällssystem: En liberal samhällsmodell präglad av demokrati, marknadsekonomi, offentliga välfärdssystem, internationell öppenhet och fredliga relationer mellan länderna å ena sidan.

På den andra sidan stod en totalitär samhällsmodell med kommunismen, fascismen eller nazismen som ideologisk grund, präglad av diktatur, planekonomi, nationell slutenhet och aggressiva internationella relationer.

Vi kan se att facit av den kampen är entydigt: den liberala samhällsmodellen har visat sig överlägsen politiskt, ekonomiskt, ekologiskt, socialt och kulturellt. De flesta totalitära samhällssystem har kollapsat och liberala institutioner har fått ökad spridning i alla världsdelar.

Men liberalismen har många segrar kvar att ta. Nazister marscherar på våra gator. Det är allvar nu.

För mig så handlar det på lång sikt om att vi måste lära av historien och skapa ett tryggt samhälle med trygga individer som löper mindre risk att radikaliseras.

Det skapar vi med en skola i världsklass, en bra socialtjänst och stark polis i samarbete. Det skapar vi i ett samhälle där vi är toleranta mot varandra och tar hand om varandra.

Varningsklockorna ringer ofta på flera håll samtidigt när någon är på väg att radikaliseras och slår in på våldets väg. Ändå har myndigheter idag svårt att samarbeta. Vi vill att skolan och socialtjänsten, och även andra aktörer, tillsammans med lokal polis arbetar bättre för att sätta in rätt insatser när det sker.

Det handlar också om att tidigt upptäcka miljöer där människor radikaliseras till våldsbejakande extremism. Den som är orolig för en familjemedlem har i dag svårt att få hjälp. Vi vill därför att Polismyndigheten ska få ansvar för att samordna arbetet mot våldsbejakande extremism, både nationellt och regionalt.

Den liberala rörelsen föddes i kampen för rätten att fritt få säga sin mening och kritisera de styrande. Modiga liberaler från 1700-talet och framåt har tagit strid för den yttrandefrihet som vi tar för självklar i dag i Sverige. Men yttrandefriheten måste hela tiden försvaras, och i många länder går utvecklingen just nu åt helt fel håll.

Med det sagt så försvarar jag allas rätt att uttrycka sig men jag erkänner att jag brottas med frågan när jag ser nazister marschera på våra gator. Men, jag vill inte att liberala partier eller oliktänkande organisationer ska förbjudas i till exempel Ungern för att en annan grupp tycker att de är för fritänkande och frihetstörstande.

Av samma anledning tror jag inte att vi i grunden kan förbjuda en organisation, även fast den är nazistisk, men jag vill att vi funderar ännu en gång på vad som räknas som hets mot folkgrupp när en organisations hela partiprogram andas detsamma och organisationen tillåts demonstrera.

Det som gör skillnad i längden är det motstånd vi tillsammans sätter upp och att vi inte ignorerar framväxten av våldsbejakande organisationer. I ignorans växer nämligen intolerans och ondska.

Adolf Hitlers ord om hur han såg på världen påminner mig om historien och det ansvar vi alla har för att det inte ska ske igen. Det ger mig kraft att kämpa mot det onda – mot nationalismen, protektionismen, nazismen och extremismen.

Vi skriver morgondagens historia med allt vi säger, väljer och gör så tänk på vilken skillnad du kan vara i dag. Agera i dag såsom du vill att historien ska återberättas i morgon. Tillsammans kan vi skapa ett ännu bättre land som präglas av ännu mer tolerans, öppenhet och frihet.

Vilket Sverige vill du ha?

Monica Lundin (L), riksdagskandidat Liberalerna Dalarna

Debattartikel publicerad i Dalarnas Tidningar 13 maj 2018

Hög tid att ändra direktiven till LSS-utredningen

Hög tid att ändra direktiven till LSS-utredningen

Häromdagen läckte det från den s k LSS-utredningen att den överväger att föreslå indragen assistans för barn under 12 år och för äldre över 80.

Det föranledde den ansvariga ministern Åsa Regnér att göra en kommentar på Facebook: ”LSS-utredningen har i uppdrag att skapa ett bättre system som bidrar till ökad delaktighet … Vi vill se en bättre och tydligare lagstiftning som ger bättre möjligheter för barn och vuxna med funktionsnedsättning att leva självständiga liv och vara delaktiga i samhällslivet … Vi ska ha ökad trygghet och mer delaktighet. Inget annat.”

Det låter betryggande. Problemet är att det inte är sant. Det uppdrag som hon och regeringen har gett till LSS-utredningen är att föreslå nedskärningar av assistansen. Vi har nu haft tillfälle att läsa det nu föreliggande utkastet. Det ska understrykas att det är ett utkast och att vi inte vet hur det slutliga förslaget kommer att se ut. Men det visar vilken typ av förslag som måste komma om utredningen ska fullgöra det uppdrag regeringen har gett den.

På ett par punkter förs resonemang om att ökade möjligheter till assistans skulle kunna vara motiverade, men utredningen anser sig på grund av direktiven förhindrade att lägga fram sådana förslag. Förbättringar är alltså uteslutna.

Barn upp till 12 år och deras familjer ska i stället för assistans erbjudas ett nytt stöd som kallas ”omvårdnad och stöd av barn”. Det handlar om professionell personal snarare än dagens personliga assistenter. Inom samma kostnadsram innebär det färre timmar än i dag, dvs en övervältring av omvårdnadsarbete på föräldrarna.

Ingen kan ha något emot att fler insatser än i dag erbjuds inom ramen för LSS. Den nya insatsen kan vara lämplig i vissa fall. Men det vore fel att, som utredningen är inne på, utesluta personlig assistans för barn. Säkert är det många föräldrar som även i fortsättningen föredrar den. Förslaget att dra in assistansen för personer över 80 år är cyniskt. Det handlar om väldigt få personer och knappast några besparingar.

De stora besparingarna ligger i två andra förslag.

Färre timmar till ”andra personliga behov”. I dag beviljas timmar dels till vad som i lagen kallas grundläggande behov, dels till andra personliga behov. Vad som räknas som grundläggande behov har successivt snävats in. För några år sedan räknades alla timmar vid måltider, nu bara tid för att föra maten till munnen. Tidigare räknades alla typer av- och påklädning, nu bara underkläder osv. Det innebär att många timmar som går åt vid måltider och av- och påklädning räknas som ”andra personliga behov”.

Utredningen vill nu begränsa timmarna för andra personliga behov till 15 i veckan. Dessa timmar tänker man sig ska användas till shopping, fritidsaktiviteter, träning m.m. Men de 15 timmarna kommer i många fall att gå åt till bl a måltider och av- och påklädning. Då blir det inte några timmar över för de andra tänkta aktiviteterna. Möjligheterna till delaktighet minskar drastiskt.

Utredningen föreslår också att assistans ska dras in för de ca 5 000 personer som i dag får sin assistans beviljad av kommunen. De personerna hänvisas till hemtjänst eller gruppbostad, ibland kanske kompletterad med ledsagarservice eller kontaktperson. Om igen försvinner i hög grad möjligheterna till delaktighet.

Åsa Regnérs tal om ”bättre möjligheter för barn och vuxna med funktionsnedsättning att leva självständiga liv och vara delaktiga i samhällslivet” framstår i ljuset av dessa förslag som en ren bluff.

Åsa Regnér framhåller i sitt uttalande att utredningens färdiga förslag kommer först i höst. Det är korrekt, men ska man skära ned på assistansersättningen som regeringen vill kommer man inte ifrån åtgärder av det slag som utredningen nu överväger.

Om Åsa Regnér menar allvar med sina fina ord om ”bättre möjligheter för barn och vuxna med funktionsnedsättning att leva självständiga liv och vara delaktiga i samhällslivet” måste LSS-utredningen få nya direktiv. NU.

Bengt Westerberg (L) f d partiledare, socialminister 1991-94

Monica Lundin (L) riksdagskandidat Dalarna i höstens val

Publicerad i Dalademokraten 1 mars 2018

Behöver vi 2 800 fler jobb i Dalarna?

Liberalernas svar är självklart. Att ha ett jobb och egen försörjning ökar människors frihet. Vi vägrar tappa tron på individens egen förmåga och drivkraft.

I Tyskland bidrar enklare regler för småföretag till att fler enkla jobb skapas. Därför skaver det extra för oss liberaler när vissa samhällsgrupper konsekvent hålls utanför arbetsmarknaden. Skillnaden mellan de som har ett jobb och de som fastnar i bidragsberoende blir allt tydligare. 

Mitt i högkonjunkturen växer antalet utsatta på arbetsmarknaden till drygt 300 000 individer. Gruppen domineras av utomeuropeiskt födda där ungefär hälften saknar gymnasieutbildning. För att lyckas integrera den här gruppen på arbetsmarknaden behöver vi tänka om.En del av de nyanlända har med sig värdefull utbildning som behöver tas till vara genom validering. Samtidigt behöver vi ha ett utbildningssystem som hjälper individer med drömmar att förverkliga dessa. Men alla människor som tar sig till Sverige vill inte studera.Därför måste arbetsmarknaden förändras för att skapa arbetstillfällen även för personer som inte vill spendera fler år i skolbänken. Det behövs nya typer av arbeten utan förkunskapskrav för att fler människor ska kunna få ett första jobb. Vi liberaler är övertygade om att ett jobb med lägre ingångslön är bättre än bidragsberoende. 

Hur väl vi lyckas integrera personer med utsatt ställning på arbetsmarknaden avgör morgondagens samhällsekonomi och framtida individers självförverkligande. Vi behöver bara röra oss över Östersjön för att hitta betydligt bättre lösningar.

I Tyskland bidrar enklare regler för småföretag till att fler enkla jobb skapas. Det blir lönsamt för arbetsgivare att skapa tjänster som idag är för olönsamma i Sverige att tillsätta.Hade vi i Sverige haft procentuellt lika många enkla jobb som i Tyskland hade det inneburit 100 000 fler lågkvalificerade jobb än idag. I Borlänge skulle det innebära ett jobbtillskott av 500 enkla jobb. I Falun 600 jobb. I Dalarna totalt 2 800 jobb.Individen och samhället blir rikare ifall vi lyckas skapa fler arbeten med lägre trösklar. Liberalerna vill att fler barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet för första gången i Sverige.Så snälla – håll inte tillbaka arbetsmarknadens drömmare som inte vill annat än att få sitt första jobb.

Mats Persson, Ekonomiskpolitisk talesperson (L)

Said Abdu, Arbetsmarknadspolitisk talesperson (L)

Monica Lundin, Riksdagskandidat Dalarna (L)

Publicerat i Dala-Demokraten 16 februari 2018

LSS på sossevis

På kommunfullmäktigemötet i december 2016 lade jag en motion om att införa akutstopp och stoppa omprövningarna i omsorgsnämnden vad gäller LSS-behövande för att säkerställa att kommunens agerande inte strider mot Förvaltningslagen och att LSS-lagstiftningens ursprungliga ambition som frihets- och rättighetslagstiftning efterlevs.

På kommunfullmäktige i juni 2017 fick Liberalerna avslag på detta från S-majoriteten. Sedan dess har Högsta Domstolen reagerat på hur Försäkringskassan övertolkar domarna kring personlig assistans, Försäkringskassan har agerat gentemot regeringen och bett om en snabbutredning för att Försäkringskassan ser risken med ödesdigra konsekvenser till följd av dessa domar. Regeringen agerade också till slut förra månaden och har fryst omprövningarna till följd av den här utvecklingen.

Vid kommunfullmäktige i november 2017 ställde jag en interpellation till omsorgsnämndens ordförande Anita Nordström om just detta och ställde frågan hur omsorgsnämnden avser att agera. Svaret jag fick var att en utredning skulle tillsättas och jag vädjade då till omsorgsnämnden och S-majoriteten om att frysa omprövningarna.

Till följd av interpellationen lade Liberalerna tillsammans med Alliansen ett förslag på omsorgsnämnden 22 november om att stoppa alla omprövningar av assistansbeslut enligt LSS. Förslaget togs till beredning. Den 3/12, var det omsorgsnämnd och majoriteten lade då ett förslag om temporärt avsteg från riktlinjerna för handläggning av stöd till personer med funktionsnedsättning i avvaktan på den lagändring som förväntas komma från riksdagen under våren.

Vi liberaler tycker detta är positivt men vi vill ta tillfället i akt att kommentera detta. Vi tycker det är anmärkningsvärt att majoriteten nu svänger i frågan. Vi tycker det är bra men ni har vaknat på tok försent. Många människor har redan fått avslag till följd av hårdare tolkningar från både stat och kommun.

Vi tycker det är anmärkningsvärt att majoriteten väljer att inte ta upp Liberalernas och Alliansens förslag i omsorgsnämnden utan det ska än en gång ut se som att det är majoriteten som agerar proaktivt. Så är dock inte fallet. Majoriteten och tjänstemannakåren har hållt emot i den här frågan i omsorgsnämnden under lång tid. Så jag vill ta tillfället i akt att nämna att vi i från Liberalerna har agerat gentemot kommunen i denna fråga i över ett år nu. Vi har agerat för att regeringen på riksnivå och S-majoriteten på kommunnivå till slut skulle inse vilka konsekvenserna blir. Vi har agerat för att få tillstånd en förändring och vi skulle vilja påstå att vi till slut har kommit en bit på väg. Men ibland vore det inte fel att från majoritetens sida faktiskt se att vi kan komma överens om saker över blockgränsen, till gagn för våra Borlängebor och de människor som är mest utsatta i samhället.

Samtidigt varnar människor från funktionshinderrörelsen i Borlänge och Falun att omsorgsnämndens beslut inte kommer spela så stor roll. Här är ett citat från Bo Gunnar Karlsson, engagerad anhörig:

Jag vill försöka vara en positiv Borlängebo och se ljusglimtarna men orkar snart inte med mer spel för galleriet, vare sig det är från kommuner eller staten. Omsorgsnämnden i Borlänge säger att man tagit beslut om att inte följa Försäkringskassans tolkning av LSS av hänsyn till brukare. Det enda som skett är att man valt att inte följa den senaste domen från juni 2017 och som verkställdes i november 2017. I övrigt kommer Borlänge kommun driva sin hantering av assistansbeslut exakt på samma sätt som före november 2017. Man tar fortsatt enbart tidsbegränsade beslut, och som kräver nyansökning när beslutet löper ut. Nyansökningar som, med stöd av Försäkringskassans rättspraxis kring de övriga domarna som kommunen även fortsättningsvis väljer att följa, stänger de flesta funktionsnedsatta utanför rätten till assistans.

Den här frågan är svår och det är många detaljer vi ska förstå oss på. Om det är så att Borlänge kommun fortsatt kommer att göra bedömningar utefter förvaltningsrättens domar från 2009, 2012 och 2015 kommer vi inte få så stor skillnad i besluten tyvärr.

Men tro mig, vi kommer med fortsatt intresse och stridslystnad följa utvecklingen av LSS inom Borlänge kommun. Vi ger oss inte förrän LSS-lagstiftningen åter blir den frihets- och rättighetslagstiftning som Liberalerna med Bengt Westerberg en gång i tiden skapade.

Vad tycker du om det här? Kontakta mig gärna.

Önskar er en fortsatt bra kväll och vecka!

/Monica

Bostäder och trafik på landsmötet

I helgen är jag på Liberalernas landsmöte i Västerås. Jag hade igår förmånen att leda utskottet för bostäder och trafik och vill gärna berätta lite kort om vad vi pratade om och vilken politik vi nu klubbat.

Vi behöver en bostadsmarknad där fler får plats. En bostadsmarknad som ökar människors frihet och möjlighet att forma sina liv. En bostadsmarknad som ger bättre förutsättningar för jobb och tillväxt i Sverige. En bostadsmarknad som tillåter människor att göra en social resa. Från Liberalernas sida säger vi fortsatt nej till införandet av marknadshyror, förutom vad gäller nyproduktion.

Vi vill ha en bostadsmarknad där Agda 80 år ska ha råd att bo kvar, där ungdomar ska kunna börja bospara och ha en rimlig chans att mycket snabbare kunna köpa sin första bostad. Vi vill ha en ökad rörlighet, mer byggande, enklare regler, snabbare planprocesser. Det finns en outnyttjad potential i att bygga fler bostäder i attraktiva lägen, särskilt i glesbygd. Därför bör bestämmandet av strandskyddet kunna decentraliseras till kommunerna.

Vår liberala trafikpolitik ska ge människor möjlighet att bo i hela Sverige. För det behöver vi väl fungerande kommunikationer och en modern infrastruktur. Det ger förutsättningar för att öka människors frihet, ett blomstrande näringsliv och en öppen marknad.

Det är viktigt med en långsiktig analysprocess för våra investeringar och att den processen ger vid handen att vi får infrastrukturinvesteringar i hela landet. Därför anser Liberalerna att vi som parti inte ska ta ställning för olika regionala lösningar utan vi håller oss på en mer övergripande nivå än så. Själv är jag för mer resurser till Dalabanan mellan Mora och Uppsala men det blir inte hållbart att Liberalerna gör en bedömning och prioritering av vilka regionala projekt som är viktigare än ett annat. Partiet ställer sig positiva till alternativa finansieringslösningar som OPS.

Det järnvägssystem vi har idag har banor med bristfällig standard, vi har kapacitets- och trängselproblem. När vi har så stora behov på vårt nuvarande järnvägsnät, både vad gäller investeringar, drift och underhåll så menar också utskottet att det är fel väg att satsa på höghastighetståg ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. En sådan satsning beräknas kosta mellan 230-320 miljarder kronor. Tänk vad vi kan göra med dessa miljarder. Som jag skrev inledningsvis, vi ska ge människor möjlighet att bo i hela Sverige och då kräver det i stället satsningar på att rusta upp det befintliga väg- och järnvägsnätet som i flera decennier har lidit av för lite underhåll, av bristfälligt vidmakthållande och för få investeringar.

Med det önskar jag er en fortsatt trevlig lördag och jag ska nu votera om vår nya ekonomiska politik 🙂

/

Monica

Skolpolitikerns möte med revisionen 

Jag har precis avslutat träff med revisorerna som barn- och bildningsnämndens vice ordförande. Både jag och nämndordförande är överens om att vi har en väl fungerande nämnd, med en stark majoritet och opposition. Vi utmanar varandra i de politiska frågorna samtidigt som vi ser utmaningarna i verksamheterna med t ex svårigheter att få behöriga lärare till Borlänge, att se och hjälpa varje elev men våra lösningar som ska ta oss till målen skiljer oss åt i vissa stycken. Jag får signaler från verksamheterna, lärare och föräldrar att barn faller mellan stolarna, att vårt statliga uppdrag inte uppfylls. 

Samtidigt så går vår nämnd med plusresultat, 13 mkr just nu, och vi får beröm av revisionen för väsentligt förbättrad budgetföljsamhet. Men vad gömmer sig bakom de sifforna? Jo, förskolan går plus med 5 mkr pga att vi inte får tag i förskollärare, grundskolan går back med 8 mkr pga ökade personal- och lokalkostnader samt att vi har en outnyttjad buffert på 16 mkr. Att vi inte får tag i behörig personal på förskolan och grundskolan är ett gigantiskt problem, som vi delar med resten av Sverige. Oavsett, bakom plusresultatet döljer sig en annan verklighet som vi måste bli bättre på att se. Jag efterlyser därför att vi mer noggrannt följer en mer verksamhetsnära statistik, som behöriga lärare, meritvärden, andel behöriga till gymnasiet tillsammans med en utökad dialog med verksamheterna. Jag lyfte därför till revisionen idag att vårt arbete med mål, måluppfyllelse, kvalitetsledning och styrning måste bli ännu bättre. I eftermiddag på barn- och bildningsnämndens arbetsutskott kommer jag därför med stöd av Alliansen att föreslå följande tillägg till vår nämndsplan inför 2018:

  • Ekonomisk styrning: Undersöka förutsättningarna för rektorerna och förskolecheferna att styra sin verksamhet och huruvida de tycker att styrmodellen är tillfyllest. 
  • Kontinuerlig uppföljning till nämnden av verksamheterna ekonomiskt, resultatmässigt och verksamhetsmässigt. Dialog med rektor direkt i nämnden. 
  • Redovisning av antal/andel obehöriga/behöriga lärare per ämne, årskurs och skola. 
  • Utredning och revidering av kostnaderna vid förändring av skolskjutsreglementet kopplat till bla det fria skolvalet.

Jag kommer också be om att få en redovisning av tidigare genomfört uppdrag om lärares/rektorers arbetssituation som jag initierade för många år sedan. Vad hände med det arbetet?

Jag önskar er en fortsatt trevlig torsdag! Nu ska jag vara konsult i några timmar innan nästa möte. 

/Monica


Bild från Palladium med några av Borlänges storheter Jussi Björling, Mando diao.  

Tankar om polisen

Den liberala gruppen på dagens möte: Bengt Hellquist, Johan Pehrson, jag, Birgitta Ling Fransson och Martin Andreasson.

Idag har jag deltagit i polisens fördjupningsdag för oss förtroendevalda regionpolisrådsrepresentanter i riket. Det görs mycket bra, vi har otroligt kompetenta medarbetare i polisen men mer finns så klart att göra. Några av tankarna jag har fått med mig från dagen:

• hur vi som kommunpolitiker i Borlänge måste kroka arm med polisen och få Tjärna ängar bort från listan som 1 av 6 utpekade riskområden i Sverige.

• hur vi måste verka för en närvarande polis i hela länet/landet

• hur avgörande det är med satsningar på polislöner och att göra yrket attraktivt för människor att söka och tidigare poliser att komma tillbaka till

• hur utbredd IT-brottsligheten är. T ex anmäls bara 1 av 10 internetrelaterade sexuella brott mot barn. Mörkertalen är enorma och det är vanligt att redan utsatta och ensamma barn drabbas.

Vet NI vad era barn gör på nätet? Ta ett snack till med barnen för att än en gång göra dem medvetna om vilka avskum det finns där ute och att barnen oavsett påtryckning eller hot måste berätta om och när de eller kompisar kommer i kontakt med något liknande.

Mitt socialliberala hjärta klappar starkt efter mötet med polisen idag. 💙

Vi har mycket att uträtta framöver!

Fortsatt trevlig måndag till er alla!

Liberala hälsningar från Monica

#monicalundin2018

Bra Bro(s)sberg! Äntligen lyssnar du :)

Bra Bro(s)sberg! Äntligen lyssnar du :)

Bra Ola Brossberg! Äntligen lyssnar Ola till kritiken och till polisen. Uppenbarligen lyssnar Ola inte på oss liberaler men bra att han ändå lyssnar på polisen och tar till sig kritiken om de problem som förekommer på Tjärna ängar och runt Träffpunkt Paradiset. 

Här kan du som DT:s Plus-kund läsa mer om hur han nu ändrat sig: Försoningsmötet – så ska kommunen och Polisen lösa Tjärna ängar-problemen

http://dt.se/dalarna/borlange/forsoningsmotet-sa-ska-kommunen-och-polisen-losa-tjarna-angar-problemen?referrer=app


Ola pratar i artikeln om att de ”delvis ska se över vuxennärvaron på gården”. Ola hade nämligen till slut ett möte med polisen: ”Det var ett bra och konstruktivt möte. Jag fick lite konstruktiv feedback av polisen med anledning av föreningsdriften och det finns saker vi ska ta till oss av” säger Ola i intervjun. 

Vidare fortsätter han: ”Det är några grejer vi ska jobba med mot föreningslivet. Vi ska delvis se över vuxnas närvaro på gården och regelverk kring föreningarna. Det har kanske varit en brist tidigare. Det kan uppstå situationer där vuxna måste agera.” 

Ola säger: ”De (polisen) framförde synpunkter kring attityd hos vissa ungdomar när polisen vistas där. Det handlar om värdegrunder gentemot varandra i samhället.” ”Vi ska formalisera regelverket kring hur föreningarna ska bedriva det här. När man startar upp såna här verksamheter måste det utvärderas. Det här är en naturlig följd. Vi vill ha en bra verksamhet. Det ska inte vara destruktivt.”

Först och främst blir jag förvånad att samarbetet inte varit reglerat tidigare när man faktiskt lämnar över en fritidsgårdsverksamhet. Sedan visar det sig också att varken Jan Björklund eller jag är fel ute i vår kritik. I slutänden är jag tacksam att vi agerade på uppgifterna vi fick från polisen. Det verkar nu bli bättring – för nu kommer vi till en av mina käpphästar – UTVÄRDERING.

Vad gäller Imse Vimse-verksamheten som är en öppen förskoleverksamhet, som drivs av Unga örnar i lokalerna och finansieras av Barn- och bildningsnämnden där jag sitter som 2.e vice ordförande, var kravet från start att det ska göras en riktig utvärdering för att få bidrag. I böjran av året yrkade jag i barn- och bildningsnämnden på att de får komplettera sin verksamhetsberättelse och bidragsansökan med en regelrätt analys och utvärdering. Mitt yrkande bifölls av nämnden. Utvärderingen höll inte måttet överhuvudtaget, vare sig för öppna förskoleverksamheten eller fritidsverksamheten. Det är min bedömning men nämnden var enig om behovet av utvärdering.  

Detta tillsammans med att områdespolisen ger varningssignaler om att det blivit sämre sedan fritidsgården inte är kommunalt driven är allvarligt tycker vi Liberaler. Det vi efterfrågar är att kommunen tar helhetsansvaret för vad som händer i Västra området och där är fritidsgården inkluderad. Jag vill se en fritidsgård med utbildad personal, med fältassistenter som jobbar förebyggande i området, tillsammans med skolan. Det innebär att kommunen är den aktör som polisen har kontakt med för att kontaktvägarna ska vara raka och inte uppdelat på flera föreningar. Föreningar får gärna samverka med kommunen så klart. I det här arbetet behöver fritidsnämnden kroka arm med oss i barn- och bildningsnämnden. Se det som en inbjudan Ola från nämndens liberala 2:e vice ordförande 🙂

Brossbergs besked är nu ett fall framåt, även fast jag så klart inte är helnöjd men vår motion ligger fast och kommunens ansvarstagande i området måste öka. Diskussionen kommer därför och måste fortsätta. 

Jag är tacksam att Jan Björklund besökte oss, att vi pratade med och lyssnade till polisen, att vi agerade. Jag hoppas och tror att det har skyndat på utvecklingen i Västra området i positiv riktning. Någonstans har ändå den liberala oppositionen gjort skillnad. Eller vad tror du?

Önskar er en härlig fredag!

/

Monica

PS. Klicka på bilden nedan så kommer du till artiklarna.

Världslärardagen och lärarranking i Borlänge

Idag är det världslärardagen och jag vill en dag som denna framhålla några av mina lärare genom åren: Ulf Swelander som uppmuntrade mitt intresse för engelska och skidåkning, Carl-Eric Ericsson som peppade mig till höjder i svenska och läsning, favvomatteläraren Yngve Grunditz, tyskaläraren Martha Stalby.. Åååh, det finns så många!! ( Inser att jag dessutom glömt några av deras namn! Det var ett tag sedan jag gick ut 9:an, 30 år nästa år så ok då.) Hur som helst; Lika många lärare finns det i Borlänge idag som varje morgon kliver upp och gör sitt bästa för Borlänges barn och unga. En stor eloge till er!

Sedan nås jag för minst sjunde gången av beskedet att Borlänge ligger i bottenligan i Lärarförbundets ranking, vi ligger fortfarande på plats 286 av 290 kommuner. Jag blir nedsänkt. Lika nedsänkt som jag kan bli ibland av att vara i opposition i den här kommunen. Man slår liksom pannan lite blodig och småsårig med sina försök att förändra i en liberal riktining. 

Här kan ni läsa artikeln från DT om hur resultaten ser ut för Dalarna:  http://www.dt.se/dalarna/orsa-ar-dalarnas-basta-skolkommun-se-hur-din-dalakommun-placerar-sig-pa-listan

Här kan pluskunder läsa och höra ordförandens svar på kritiken: http://www.dt.se/dalarna/borlange/tv-borlange-samst-i-lanet-i-ny-skolgranskning

Men så tänker jag: det är ju därför jag vill att staten ska ta huvudmannaskapet för skolan, för att styra upp och garantera en likvärdig skola i hela landet, i Sveriges ALLA kommuner. Det är därför jag de senaste tio åren i barn- och bildningsnämnden har tjatat om utvärdering, måluppfyllelse, relevanta och utvärderingsbara målsättningar, vikten av styrning och transparens, ledarskap på alla nivåer, ledarskap och arbetsro i klassrummet, höjda lärarlöner, mer kompetensutveckling, tidiga insatser redan på förskolan, att lärare får vara lärare, att rektorer får vara rektorer och att varje barn och ungdom ska få det stöd den har rätt till. Det som sitter i väggarna, i organisationen, måste få nytt syre och vädras ut. Personalen behöver ny energi och framtidshopp. Min känsla är att de inte har det idag. Men trots detta kämpar ni på! Stort TACK igen för era insatser, för varje unge, varje dag! 

Jag är inte nöjd med den här placeringen och det ska ingen politiker i Borlänge vara, oavsett färg. Och med det stretar jag envetet vidare. För att Borlänge ska få ett nytt politiskt liberalt ledarskap och en likvärdig skola för varenda unge. 

Monica Lundin

2:e vice ordförande Barn- och bildningsnämnden

Gruppledare Liberalerna Borlänge

Toppkandidat till riksdagen Liberalerna Dalarna